Elektroteknikens fader

Jonas Wenström föddes 1855 i Hällefors i Västmanland. Han förbluffade redan som barn omgivningen med sin skarpa hjärna. Sjukdomen rakit, eller engelska sjukan, som kraftigt försvagade hans skelett, invalidiserade honom för livet. Sjukdomen gjorde att han i vissa kretsar inte togs på allvar. När han sommaren 1888 åkte till sin gamle brevvän Thomas Edison i USA blev han nonchalerad av värdarna. Det blev ingen träff med Edison.

På 1870-talet flyttade familjen Wenström till Örebro, där pappa Wilhelm etablerade sig som konstruktör och Jonas började på läroverket. Han gick ut med bra betyg, men lärarna konstaterade att han var ”irriterande underdånig”. Han drog sig ofta undan i ensamhet, till sina böcker. Efter universitetsstudier började Jonas jobba som teknisk konsult i pappans företag. Hela tiden hade han nya projekt på gång. Bland annat erbjöd han familjens vän, kvarnägaren G A Engelbrektson, belysning i kvarnen om han fick bygga en likströmsmaskin i dennes verkstad. Jonas presenterade en ritning på maskinen, men Engelbrektson trodde inte på konstruktionen.

1881 reste Jonas till världsutställningen i Paris för att titta på olika dynamomaskiner. När han kom hem till Örebro hade han tillräckligt med kunskaper för att bygga det som kvarnägaren efterfrågade. 1882 installerades Jonas första stora elektriska uppfinning – generatorn ”Sköldpaddan”. I Stockholm hade den före detta bankiren Ludvig Fredholm bestämt sig för att sadla om och satsa på starkströmsteknik. Han såg tidigt att det var dags att satsa på elektrisk belysning i städerna där gasljusen hade spelat ut sin roll. Fredholms medhjälpare var Jonas Wenströms lillebror Göran. 1882 reste de till Hindersmässan i Örebro för att demonstrera glödlampor. Det var här som Fredholm för första gången fick stifta bekantskap med Jonas Wenström. Mötet resulterade i att Fredholm köpte Jonas generatorpatent. År 1883 startade Ludvig Fredholm företaget Elektriska Aktiebolaget med huvudkontor i huvudstaden och tillverkning i Arboga.

Jonas Wenström fick titeln teknisk rådgivare i Fredholms företag men fortsatte att arbeta i Örebro, där han utvecklade sina dynamomaskiner som alla fick specifika namn som ”Grytan”, ”Bikupan” och ”Snörlivet”. När Arboga 1889 fick sitt elljus skrev lokaltidningen:

Allt är klart. Full maskin! Och en ljusflod bröt sig utöfver vårt lilla samhälle både utan och innan. De gamla lyktorna sjönko nu ohjälpligt i anseende och elektriska abonnenter måste fly sina hem, emedan de försett sig med alltför stora lampor. Hela staden vandrade i elektrisk feber.

ASEA

I slutet av 1880-talet gjorde Göran Wenström en studieresa i Europa. Väl hemkommen föreslog han Fredholm att de skulle satsa på kraftöverföring. Det passade inte Fredholm, vilket resulterade i att bröderna Wenström bildade ett eget bolag som snabbt fick många beställningar. Fredholm kunde inte stillasittande se deras framgångar. Han erbjöd sig att slå ihop företagen. Namnet blev Svenska Elektriska Aktiebolaget, men Jonas ville lägga till ordet Allmänna. ASEA var fött. På rekordtid utvecklades det till ett världsföretag, med placering i Västerås. 1891 fick Jonas patent på ett nytt kraftöverföringssystem, trefassystemet, som skulle revolutionera marknaden. ASEA köpte patentet, men det visade sig ha tekniska problem.

När ASEA hade byggt en kraftledning mellan Hellsjön och gruvfälten i Grängesberg, en sträcka på 13 kilometer, så uppstod det problem. Motorn fungerade inte. Den som löste problemet var den nyanställde chefskonstruktören Ernst Danielsson. Allt som behövdes var en liten justering. Den 18 december 1893 kunde ASEA skicka trefasström igenom ledningen till Grängesberg. Alla i byn ville hylla Jonas Wenström men någon Jonas kom aldrig dit, han hade drabbats av förkylning och hög feber. Hans bräckliga kropp klarade inte av sjukdomen och tre dagar efter invigningen avled han i lungkatarr, bara 38 år gammal.