En ny sorts hästkraft

Det är inte lätt att få fram exakt information om när de första bilarna kom till Sverige. På en industriutställning i Göteborg 1891 visades en importerad bil. I ett par notiser i Göteborgpressen nämns i förbigående ”Lyckas man i stort genomföra användandet af denna kraft till lands och vatten, och ställa sig prisen icke afskräckande, så kommer troligen uppfinningen att spela stor roll i framtiden”.

Bilsamhället

”Ni har väl sett en liten vagn, som går på våra gator utan hästar. Inga hästar som behöfver ryktas, vattnas – och som skena – intet foder och intet djurplågeri”.

Sammanfattningsvis noteras att bilar var bättre än hästar för bilar var mycket svårare att stjäla! Utställningsbilen skickades tillbaka efter utställningstiden slut, Sverige var inte moget för bilar.

ÅNGA, ETT BEPRÖVAT ALTERNATIV
Från mitten av 1800-talet blev ångbåtar mer vanliga och de små ångsluparna, fritids­båtarna, tycks ha inspirerat vid bygget av den första svensk­byggda bilen. Tekniken var beprövad så nu gällde utmaningen att göra en ångbil.

När bilen kom till Sverige

I Ystad bodde bröderna Cederholm och med hjälp av en vagnmakare började de 1891 bygga en fyra­hjulig bil med en egen­tillverkad ångmaskin och ångpanna. 1892 var det dags för en provtur, bilen gick bra men så inträffade Sveriges första bil­olycka! I den lösa sanden invid vägen så körde bilen fast, maskineriet gick sönder.

FÖRSTA FÖRBRÄNNINGSMOTORN
Några få biltillverkare i Europa hade omkring 1900 fått igång en liten produktion. Tekniskt intresserade gjorde studieresor för att hämta inspiration, importera eller för att starta upp svenska fabriker. Surahammars bruk och Vagnfabriks AB i Södertelge, VABIS, behövde nya produkter eftersom försäljningen av järnvägs­materiel minskade.

Bilturismen blev ett folkhem på hjul

Ingenjören Gustaf Erikson gjorde en studieresa till Europa. I största hemlighet byggdes Sveriges första förbrännings­motordrivna bil i Surahammar. Detta var ju high-tech vid denna tid. Det blev en mycket egen konstruktion med fotogenmotor – bensin var för explosions­farligt.

Kronprinsen, senare Gustaf V, köpte en tysk hästvagns­liknande bil 1899. Han var dock inte nöjd så samma år blev den Sveriges första motor­drivna taxi. Intresset för bilar ökade när kungahuset köpt en bil men de var fortfarande mycket dyra.

Samma år köpte Pripps bryggerier i Göteborg en lastbil och det gav reklam som visade företagets framåt­anda. Tänk om de hårt kämpande bryggar­hästarna kunde ersättas tyckte de som värnade om djurens väl. En buss sattes i trafik i Stockholm men den gick bara ett par veckor, ”Buller­bussens” järn­skodda hjul gjorde att husen och fönster­rutorna skakade sönder.

STORT MOTSTÅND
Intresset i Sverige för bilar var inte stort. Lagar och lokala förordningar gjorde att man måste söka tillstånd för att köra bil på många vägar. Grindar tvärs över vägen och lös­springande kreatur gjorde resan vådlig. Dessutom var vägarnas och gatornas skick uruselt.

Bildspecial: Ostermans bilar

En bil som visades på Konst- och Industri­utställningen i Stockholm 1897 fick bara köras före klockan 8 och efter klockan 22 för att inte störa hästtrafiken och de gående.

”En bil har setts på Malmös gator” var bara en notis 1900. Det skrevs om det nya fordonet i många tidningar – det var ju en sensation att se en vagn utan häst. Samma år skrevs: ”Inga automobiler i Hudiksvall.

Sådana fordon ska förbjudas å gator och vägar” säger landshövdingen. ”Öland inte moget för biltrafik, för smala vägar och förtroendet har alldeles försvunnit sedan en provtur misslyckats”.

FYRA TIDIGA SVENSKA TILLVERKARE
Det kom att dröja till början av 1900-talet innan antalet bilar ökade något. 1903 fanns fyra inhemska bilfabriker med en liten produktion, Scania i Malmö, Vabis i Södertälje, Tidaholms bruk i Västergötland och Söderbloms i Eskilstuna.

Vagnfabriks AB, Vabis grundades 1891 i Södertälje för tillverkning av järnvägs­materiel men kring 1900 var det svårt att få avsättning på dessa produkter. Redan 1898 insåg de styrande att bilar kunde bli en kompletterande produkt.

I detalj: Ahlgrens bilar

Scania i Malmö började 1896 att importera cyklar, senare att tillverka egna och byggde 1901 den första prov­bilen. De båda företagen slogs samman 1911 och är mest kända för tidig produktion av tyngre fordon som brand­bilar, last­bilar och bussar.

Tack vare en driftig fabrikör tillverkade bruket den första enkla last­bilen 1903.

Tidaholms bruk AB i Västergötland byggde häst­vagnar från 1894 och cyklar från 1895. Tack vare en driftig fabrikör tillverkade bruket den första enkla last­bilen 1903. Fyra person­bilar blev det bara och från 1920-talets början var produkterna bussar, lastbilar och brand­fordon. I samband med Kreuger­kraschen 1933 avvecklades företaget fram till 1935.

Söderbloms Gjuteri & Mekaniska Verkstad i Eskilstuna började med tysk inspiration bygga några person­bilar från 1901. Företaget satsade istället från 1903 på ”motor­last­vagnar”, lastbilar med tipp­bart flak och en liten hand­vevad kran bakom förar­platsens tak. Arkivet är skingrat men verksamheten pågick troligen till 1912.

BILUTSTÄLLNINGAR ÖKAR INTRESSET
Varu­vagnar och last­bilar spåddes vara framtidens fordon. Ambulanser och brand­bilar blev populära, utrycknings­tiden kunde förkortas. När hovet senare beställde ett antal lyxbilar väcktes intresset hos de väl­beställda som läkare, högre militärer och godsherrar.

Mannen med batteriet

Intresset ökade också tack vare en bil­utställning i Köpenhamn 1902. I Stockholm följde bil- och motor­båts­utställningar 1903, 1904 och 1907. Men bilen var fortfarande ”rikemans sportredskap” och dyr. Dessutom fanns det få lämpliga chaufförer att anställa men häst­karlar ansågs vara bäst.

Antalet bilar ökade dock och 1906 kom den första auto­mobil­förordningen för hela landet, 1907 blev det krav på körkort och registrerings­nummer. Samma år fanns det 649 bilar registrerade, 362 av dem i Stockholm. 1916 var totala antalet 5 837 och bil­köparna kunde vid den här tiden välja mellan tre olika typer av bilar: elbilar, ångbilar eller förbrännings­motordrivna.

DE SVENSKA BILJÄTTARNA: VOLVO OCH SAAB
Volvo började i Stockholm 1924 med arbetet inför ett antal prov­vagnar som kom 1926, med amerikanska och tyska före­bilder. Bilen saknade då namn, det var nära att den skulle kallas Larson efter en av de två grundarna. I Göteborg var namnet på kullager­fabriken Volvo ledigt, ett passande namn som betyder ”jag rullar”.

Jordbrukets teknikrevolution

Svenska Aeroplanfabriken, med förkortningen SAAB väntade en nedgång i flyg­plans­tillverkningen efter andra världs­kriget. Den första bilen byggdes 1946, tydligt inspirerad av flygtill­verkningen i formerna. Formgivare var Sixten Sason.