Med smak för öl

Efter decennier med motbok då ortsbutiker med speciella tillstånd skött försäljning av sprit, ska dessa butiker slås samman i oktober 1955 och bilda det Nya System­aktiebolaget.

I fortsättningen ska detta nya bolag ha ensamrätt på alkohol­försäljning i Sverige. Brännvinet hade länge varit en laddad fråga och den svenska staten ansåg att ett monopol skulle främja folk­hälsan.

Genom att propagera för, och marknadsföra, alkohol­svagare drycker och en förändrad dryckes­kultur borde svenskarna supa sig fulla mindre och låta sig väl smaka mer.

Ölen hade flödat riket runt och släckt törstiga strupar i århundraden. Svagdrickor, pilsner och övriga malt­drycker bryggdes över hela landet och införskaffades där mat och frukt inhandlades, om den inte var för stark vill säga. För en konsekvens av 1922 års folk­omröstning om ett totalt alkohol­förbud där nej-sidan knappt segrade blev att stark­öl endast fick säljas på apotek mot recept. Nu skulle System­bolaget överta denna försäljning, utan recept­krav.

Sveriges mest avskydda bok

Genom att propagera för, och marknadsföra, alkohol­svagare drycker och en förändrad dryckes­kultur borde svenskarna supa sig fulla mindre och låta sig väl smaka mer. Så därför sitter en samling herrar [?] och protokollför sina intryck av ”diverse utländska starköls­sorter” där påfallande många sorter är ljusa. Svensk öl­historia är just sådan – vi har haft en förkärlek för ljusare ölsorter med ett litet inslag av porter för sötmans skull.

EN STOR STARK
1955 finns det i Sverige runt 160 starköls­bryggerier som inleder förhandlingar för att få sälja sitt öl hos det nybildade bolaget. Under kommande decennier rationaliseras branschen och 1993 finns det drygt ett tjugotal kvar.

Ortsnamnen försvann från etiketterna och kvar fanns de kändaste varumärkena, och en måttenhet (”en stor stark, tack”) blir den mest populära ölsorten. Spolar vi fram i tiden kan vi se att Sveriges inträde i Europeiska Unionen inte bara innebar en händelse­rik tid för Systembolaget – även svenskarnas öl­drickande förändras. Resvanor ändras och i Europas och världens avkrokar påträffas en rik flora av vete-, ale-, sur- och fruktöl.

Läs om Riddarfjärdens öl

Samtidigt tillåts fler importörer av alkohol att verka på den svenska marknaden. Under 2000-talets inledande decennium dyker det upp många öl­entusiaster som långsamt och små­skaligt brygger öl efter eget huvud med finurlig namn- och formgivning. Hantverket kom åter att stå i fokus.

NANOBRYGGERIER, FESTIVALER OCH ÖLAPPAR
I dag finns det drygt 300 svenska bryggerier som tillverkar öl, allt från de stora jättarna till hem­bryggarna som småskaligt och när­producerat tappar flaskor i lador och garage och sedan säljer till lokala restauranger och serveringar.

På Systembolagets webbplats kan man om andan faller på botanisera bland cirka 2 900 ölsorter i 60 olika stilar, här­stammandes från hela världen, och sortimentet av special­öl har en stadig tillväxt för att motsvara den ökande nyfikenheten kring olika öls sär­egenskaper.

Läs om Ölnatten 1 oktober 1965!

Bokförlag ger ut böcker som lär ut nanobryggandets konst, ölfestivaler sammanför tillverkare och konsumenter med ovanliga och experimenterande jäsnings­konster och initierade ölfantaster delar med sig av sina intryck i mobil­applikationer som kan jämföras med det populära spelet Pokémon Go; du måste smaka dem alla.

Omdömena som fälls där går i samma anda som detta drygt 60 år gamla protokoll ur Systembolagets arkiv: ”Ljus, fyllig, kraftig humlesmak, väl balanserad smak”. Kanske finns det också någon som kan förmå sig att bjuda på ett mer uttrycksfullt ”mums”.