Pionjärerna på Bolinders mekaniska verkstad

Bröderna Jean (1813-1899) och Carl Gerhard (1818-1892) Bolinder hade båda utbildat sig på Jern­kontoret och praktiserat på bland annat Motala verkstads­företag och hos Samuel Owens (Sveriges första ångbåts­konstruktör). År 1843 reste de till England och Skottland för att där ta del av den revolutionerande verkstads­industrin och främst den nya gjuteri­tekniken.

Väl hemma i Sverige grundade bröderna J och C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad och köpte en tomt på Kungsholms strand mellan Kaplans­backen och Klara Sjö och byggde där en av Stockholms största fabriker. Till en början utfördes endast arbeten som kunde göras med härd, städ och diverse verktyg – verkstadens första reparation var av en ång­maskin hos siden­fabrikören G. Folker – men redan året därpå hade man inför­skaffat en svarv­maskin och startat upp ett gjuteri.

Se våra favoritbilder ur Bolinders Mekaniska Verkstads arkiv

Storebror Jean Bolinder klev in som vd medan lillebror Carl Gerhard blev arbets­ledare och verkstads­chef – en lyckad roll­besättning då Bolinders mekaniska verkstad innan år­hundradets slut blivit ett av Sveriges främsta industri­företag.

Redan 1846 införskaffade man en mekanisk svarv och mot slutet av samma år hade gjuteriet kommit igång. Under 1800-talet var ång­maskiner, ångpannor, sågverk, trä­bearbetnings­maskiner och spisar den huvud­sakliga tillverkningen samtidigt som man hade en omfattande produktion av gjut­järns­artiklar.

År 1873 omformades Bolinders Mekaniska Verkstad till ett aktiebolag och 1888 togs vd-rollen över av C.G. Bolinders son Erik August (1863-1930), även han ingenjör. Det är nu som Bolinders mest framgångs­rika period tar sin; år 1893 hade man tillverkat verkstadens och Sveriges fotogen­motor med intern förbränning efter ingenjör Jonas Weylands konstruktion och 1897 började man tillverka ingenjören Erik Rundlöfs två­takts råolje­motor som blev en stor framgång.

Under Erik August Bolinders ledning utvecklades Bolinders till ett av landets främsta export­företag. Han moderniserade och utvidgade produktionen, och vid sidan om såg­verks­maskiner blev verkstadens olika typer av motorer stora artiklar på världs­marknaden.

Framgångarna under slutet av 1800-talet ledde till att tomten och verkstaden på Kungsholmen blev för små och 1906 köpte man Kallhälls gård i Järfälla, nära järnvägen och Mälaren. Här började man omgående bygga bostäder, gjuteri och verkstäder för att a över en stor del av fabriks­gods­tillverkningen och en del av maskin­gjutningen.

Under åren 1932-33 delades bolaget upp anläggningen i Kallhäll skildes från Stockholms­delen och erhöll namnet Bolinders Fabriks AB. Bolinders verkstads­avdelning slogs samman med Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna och kallades AB Bolinder-­Munktell, för­kortat BM.

Den andra delen av företaget fortsatte verksamheten vid Kallhäll under namnet Bolinders Fabriks AB  och all verksamhet på Kungsholmen lades samtidigt ner. År 1956 köptes Bolinders Fabriks AB upp av AB Svenska Maskin­verken som fortsatte verksamheten i Kallhäll fram till 1979 då Götaverken Ångteknik AB tog över och flyttade alla tillverkning till Göteborg.

Läs vår arkivarie Gustav Svenssons favorit ur Bolinders arkiv: Historiskt klotter

Bolinders Mekaniska Verkstad var pionjärer inom den svenska verkstads­industrin då de var bland de första att inrätta mekaniska fabriker i landet. De introducerade och tillverkade även modern utrustning i forma av allt från kött­kvarnar, disk­maskiner, emaljerade hushålls­kärl och sanitets­produkter, potatis­skalare, gengas­aggregat, ammunition, kylskåp och elektriska spisar – kallad ”den tänkande spisen” – samt choklad­knådnings­maskiner.

Man hade redan år 1919 1 900 anställda och engagerade sig aktivt i deras boende­förhållanden och uppförde en arbetar­bostäder. År 1945, då Bolinders var ett mycket lönsamt företag, startade man projektet Bolinder­byn där man under åren fram till 1948 byggdes 21 radhus­längor med 168 lägenheter längs Bolinder­vägen i Kallhäll. Öster om rad­husen byggdes även cirka 80 villor och ett affärs­hus med 14 lägenheter.  I början av 2000-talet inledde byggföretaget JM ett större ombyggnads­projekt på det gamla fabriks­området under namnet Bolinder strand.

Läs också: Så blev Kungsholmen näringslivets nav