1. Start
  2. /
  3. Reklamens historia – från väggmålning till varumärke

Reklam har funnits långt tillbaka i tiden, Egypterna gjorde affischer av papyrus och i Pompeji salufördes olika tjänster direkt på väggarna, exempelvis Eupemus stecus e fundo et rota: Eupemus säljer gödsel och en drejskiva. Andra sätt att marknadsföra sig på var att använda symboler för att upplysa om sin verksamhet. En skomakare kunde till exempel ha en skylt föreställande en sko utanför sin verkstad.  Själva varorna användes som skyltning, sak. realskyltning, hantverkaren hängde helt enkelt ut sin produkt på väggen när den var färdig.

I och med den svenska tryckfrihetsförordningens införande 1766 dyker de första tidningsannonserna upp. De första annonserna var mest information om producenten och produkten. När Sofia Gumaelius 1877 öppnade sin annonsbyrå i Stockholm utvecklades annonserna ytterligare, nu började det göras moderna annonser med illustrationer och slogans. Inspirationen kom från USA där annonseringen och copywriteryrket redan hade utvecklats.

I Sverige börjar konstnärliga affischer att användas gjorda av kända konstnärer. De svenska konstnärerna var inspirerade av konstnärer som Alfons Mucha och Henri deToulouse-Lautrec .  1892 beställer Stora Bryggeriet i Stockholm ett antal reklamaffischer, en av dessa affischer ritas av Albert Engström.  De konstnärliga affischerna med fina detaljer överges ganska snabbt för att ge utrymme för mer iögonfallande affischer med kraftiga färger och enklare linjer. Annonsen skulle kunna uppfattas med ett enda ögonkast, bild och slagfärdigt text i ett.

Industrialismen gjorde att fler tillverkare kunde producera allt fler varor. Handelsbodarna börjar också övergå från att sälja varor i lösvikt till att sälja färdigförpackade varor.  Konkurrensen om konsumenterna hårdnar. Flera producenter hade samma typ av varor och därför var det viktigt att ladda sin produkt med speciella egenskaper, symboler och förpackningar, s.k. branding.

Att lyfta fram sin produktlinje med en igenkännande symbol blev populärt. Ett exempel på detta är ögonkakao, som har behållit sin ursprungssymbol, de två ögonen under hela sin existens, symbolen har dock modifierats för att passa i tiden.

Reklamen börjar spridas i flera medier, t.ex. gör Hollywoodfilmen sin debut 1928. Företagen börjar då att rikta sig mot att sälja drömmar och fantasier genom att anspela på skönhetsidealet som lyfts fram på den vita duken. Filmstjärnor används i annonserna för att låta kvinnor identifiera sig med skönhetsidealet. Den första annonsen för LUX-tvål publiceras 1930 med Clara Bow, tvålen skulle bibehålla ”huden i felfritt skick för kamerans genomträngande öga”.

Den moderna reklamens grepp är att skapa en relation mellan konsument och varumärke. Under 1970-talet då en stor vänstervåg svepte över Sverige skapades produktlinjer som anspelade på antikonsumtion, ett exempel är Konsums blåvita. På 1990-talet renodlas identifikationen med varumärket ytterligare.  Reklamen handlar om att välja varumärken efter vem man vill vara. På 1990-talet kommer den stora fettskräcken och lättmargarinet introduceras på marknaden. Ett exempel är lätta med sin kampanj ”om du har bestämt dig för att inte bli fet”. Under 2000-talet har reklambudskapet skruvats upp ytterligare ett snäpp. Många stora företag har nästan helt slutat fokusera på själva produkterna och lyfter i stället fram sitt varumärke förknippat med olika värdegrunder. Varumärket representerar en livsstil. Ett exempel är ett ledande sportföretag som presenterar budskapet ”vem vill du bli?”

Jenny Stendahl citeras i ett flertal artiklar på SvD Näringsliv: Läs bland annat om Electroluxannonsen som fick amerikanerna att skratta åt svenskarna, om reklam genom tiderna som väcker känslor och om vad som möjligtvis kan var den mest smaklösa annonsen genom tiderna.

Uppdaterad 2025-09-24

Redaktionen tipsar

Näringslivets historia i din inkorg

Fyll i din e-postadress, klicka på pilen

Prenumerera på tidningen Företagshistoria

Få Företagshistoria direkt i brevlådan

4 nummer för 319 kr

Prenumerera nu

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata