I väntan på atombomben

Under Södermalm gömmer sig ett enormt tunnel­komplex som i krigstid skulle rymma 20.000 människor och annars tjänstgöra som parkerings­hus. En tur ner i Katarina­garaget är en resa tillbaka till en tid då bilismen inte var ett hot, utan en välkommen hjälp när världens största atom­bombs­skyddsrum skulle byggas.

Det är nästan osynligt som byggnadsverk, Katarina­garaget vid Slussen i Stockholm. Byggnaden smälter in i berget och det är lätt att tro att det som bara ser ut att vara en lite gammaldags bensin­station tar slut några meter in i berget. Men det är där tunnlarna börjar.

Läs också: Företaget som gav oss kärnkraft

Den som bara kör snabbt ner i tunnlarna för att parkera märker bara att bilen kör över en ojämnhet i golvet. Men det är där de tillsammans 51,4 ton tunga detonations­portarna ska rulla fram och skydda människorna inuti tunneln. En liten skylt utanför portarna berättar sakligt och koncist: stöt­vågsgräns. Det är här tryckvågen från en atombomb ska ta stopp. Då Katarina­garaget började byggas 1952 var hotet påtagligt.

I tidningen Bil­ekonomi kunde man 1951 läsa om landets första atomgarage: ”Mänskligheten har helt enkelt fått ett elementärt behov av atom­bombssäkra skyddsrum.” Bakom bygget låg Bilägarnas Inköpcentral, IC i Stockholm som ville ha fram mer garage­platser i staden. Mot att man byggde garaget/­skydds­rummet fick IC hyra lokalerna av Stockholms Stad i 35 år.

Läs också: En bana för framtiden

1952 började ett sprängarlag ta sig in i berget från Slussen och ett andra lag arbetade sig in från den motsatta sidan vid Björns trädgård. Åtta månader senare möttes de. Men först 1955 kunde IC-stationen på Katarina­vägen invigas och två år senare stod hela garaget färdigt. Det var ett imponerande bygge. 105 000 kubikmeter berg hade sprängs bort. Tre tunnlar ovanpå varandra kunde fyllas med bilar.

Anläggningen hade försetts med ett eget reservkraftverk i form av sju stora diesel­motorer. Luft­renings­aggregat och en anläggning för nedkylning och avfuktning av luften hade byggts. För att få ner temperaturen och fukten som 20 000 människo­kroppar skapade hade man anlagt is­bassänger som rymde 200 000 kilo is som skulle kyla ner luften.

RÄTT FÄRGER SKULLE LUGNA
Att Katarinagaraget var toppmodernt bevisades av att hissar och portar var tv-bevakade. Dagens Nyheter skrev 1957 ”hela tunneln har delats upp i sektioner för att i krigstid minska panikkänslorna hos de 20 000 som söker skydd”. Tidningen berättade vidare att varje sektion var målad i olika färger, eftersom en del färger ju har lugnande inverkan på folk.

Läs också: Hållbar infrastruktur

I fredstid pågick en rad olika verksamheter här. Förutom plats för 550 bilar, bensinstationer både på Katarinavägen och vid Björns trädgård fanns bilverkstad, biltvätt, bilförsäljning och en drive in-bank. Bygget tog längre tid och blev dyrare än det var tänkt. 21 miljoner kronor slutade byggnotan på. Men när Katarinagaraget väl stod färdigt blev det omedelbart ett landmärke i Stockholm.

– När Tre Kronor vunnit VM-guld i Moskva 1957 togs Sven Tumba och hela laget till Katarinagaraget. Det var lite som Globen på den tiden, säger Christer Andersson, stationsföreståndare för OKQ8-macken.

Mario Katz var stationsföreståndare på 1970-talet. Då hade IC sedan länge blivit införlivat med OK. Drive in-banken hade ersatts med en körskola.

– Det var ett populärt ställe. Man stod inomhus och tankade sin bil och det var centralt beläget, berättar Mario Katz. Bensinmacken vid Björns trädgård hade fått stängas.

– Den fick inte vara kvar, för det kom bensinångor till ett barnhem som låg i närheten, säger Mario.

TOMMA P-PLATSER MITT I STOCKHOLM
Katarinagaraget ger nuförtiden ett lite ödsligt intryck. Trots att behovet av garageplatser är stort på andra håll i Stockholm står många platser tomma här. Tidvis kan det ändå vara lite liv i berget. Det här är en av de få biltvättsplatser i centrala Stockholm som är öppen för alla. Många taxichaufförer utnyttjar Katarinagaragets biltvätt. På tider då få vill åka taxi så är det desto fler taxichaufförer här istället.

Läs mer om OK:s historia ok.se/historia – producerad av Centrum för Näringslivshistoria.