1. Start
  2. /
  3. Världens äldsta golfbana fortsätter tälja guld
Golfpionjären Tom Morris gamla putter-klubba finns utställd i klubbhuset för Old Course tillsammans med gamla fotografier och annan memorabilia.Foto: David Pineda Svenske.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2026 #2.

Köp lösnummer av Företagshistoria i vår Bokbutik

Från och med nu finns det möjligheter att köpa lösnummer av tidskriften Företagshistoria exklusivt i Centrum för Näringslivshistorias bokbutik. 

Till Bokbutiken

ZOCK! Det omisskännliga ljudet av ett titanhuvud mot en golfboll sjunger ut över det kustnära området en dryg timmas bilresa norr om Edinburgh, Skottland.

– Det där lät bra, säger golfguiden Stephen Hotchkis nöjt och spanar ut över nejden.

Det är dock i ärlighetens namn inte mycket att se. Morgonen är så dimmig att man nätt och jämnt kan se handen framför sig, än mindre den vita lilla boll som just nu flyger genom luften snabbare än maxhastigheten på svenska motorvägar.

– Haar, suckar Stephen.

Haar, förklarar han, är vad skottarna kallar den här typen av dimma. Den är ett vanligt fenomen längs den skotska östkusten under sommarmånaderna, det inträffar när varm luft rör sig ut över det kalla havet och sedan blåser tillbaka in över land.

Att haar är typiskt för St. Andrews Links kan man gissa sig till genom golfbanans namn, om man är golfkunnig. Termen »links«, eller linksbana, kommer från det gamla skotska ordet för ett markområde som länkar samman inland och hav. Och det är just ett sådant område som utgör grunden för den plats där man kontinuerligt har spelat golf längre än någon annanstans i världen: St. Andrews Links Old Course.

Troligen uppstod sporten – som ju trots allt grundar sig i det förhållandevis enkla konceptet att peta en boll ned i ett hål i marken – på flera olika platser i världen samtidigt.

Vaggan för en miljardindustri

Ingen vet hur, när eller var golf uppfanns. Troligen uppstod sporten – som ju trots allt grundar sig i det förhållandevis enkla konceptet att peta en boll ned i ett hål i marken – på flera olika platser i världen samtidigt.

Likväl är det Skottland i allmänhet och St. Andrews i synnerhet som har kommit att ses som vaggan för det tidsfördriv som i dag är en miljardindustri, med en årlig omsättning av 100 miljarder kronor, bara i försäljning av golfutrustning och över det dubbla i golfturism jorden runt. Det var dock en annan form av turism som först satte St. Andrews på världskartan.

Dagens St. Andrews fick sin första helgedom redan under 700-talet, då Óengus I, kung över folkgruppen pikterna, lät bygga ett kloster som härbärgerade flertalet reliker från aposteln Andreas. Klostret kom att byggas ut (samt plundras av vikingar) i flera omgångar. Dess renommé steg betydligt då drottning Margareta av Skottland lät anlägga en gratis färja tvärs över floden Forths mynningsvik norr om Edinburgh, och kulminerade i bygget av den enorma 1100-talskatedralen som under medeltiden var ett av Europas viktigaste pilgrimsmål.

– Samtidigt som man började bygga katedralen, donerade kungen all den omgivande marken till lokalbefolkningen, berättar Stephen Hotchkis.

– Tidigare tillhörde all mark kungen, och därmed även dess gräs, träd och villebråd, men nu blev det fritt fram för allmänheten att jaga kaniner och att låta boskap beta på området. Det är inte orimligt att tänka sig att uttråkade herdepojkar började sparka stenar ned i kaninhål.

Gärna golf men aldrig på en söndag

Exakt hur och när pojklekens betesmark förvandlades till en regelrätt golfbana är dolt i historiens dimma. Däremot vet vi att kung Jakob II av Skottland 1457 förbjöd (!) St. Andrews befolkning att spela golf.

Unga män förlorade alldeles för mycket tid på det meningslösa tidsfördrivet, ansåg Jakob II, och beordrade dem att i stället träna bågskytte inför kommande kungliga konflikter. Förbudet varade fram till 1502, då Jakob II:s sonson Jakob IV fick för sig att prova sporten och snabbt själv blev en hängiven golfare.

Därefter kunde St. Andrewsborna åter golfa fritt i ett halvt sekel, då det var ärkebiskopens tur att lägga sig i: I ett privilegiebrev från 1552 fastslås visserligen lokalbornas rätt till att spela golf på stadens golfbana – men aldrig på en söndag. Och den regeln gäller än i dag.

På söndagar förvandlas den välansade golfbanan Old Course till en allmänning där folk samlas på sina picnicfiltar och leker med sina barn och hundar. De sistnämnda är för övrigt alltid välkomna med ut på rundan.

– Du måste förstås ha dem kopplade och plocka upp efter dem, säger Stephen. I övrigt är det är inga som helst problem. Vissa människor tränar rentav hundarna i att leta upp bortslagna bollar!

St. Andrews Links

VAD: Golfanläggning med sju banor: Old Course, Balgove Course, Castle Course, Eden Course, Jubilee Course, Strathtyrum Course och New Course. Old Course är världens äldsta golfbana. Hela anläggningen ägs av lokalborna och drivs genom välgörenhetsorganisationen St. Andrews Links Trust. All vinst återinvesteras i golfanläggningen och staden.

VAR: St. Andrews ligger 8 mil norr om Edinburgh och 12 mil nordöst om Glasgow.

GRUNDAT: Tidig medeltid.

 

Skottlands kustdimma »haar« är mycket typisk för St. Andrews Links under sommarmånaderna. Fenomenet uppstår när varm luft från inlandet blåser ut över havet, kyls ned och sedan glider tillbaka in över land. Foto: David Pineda Svenske.

Populärt pilgrimsmål för golfturister

Katedralen må numera ligga i ruiner och aposteln Andreas reliker har sedan länge flyttats till Edinburgh, men än i dag är St. Andrews ett vördat pilgrimsmål bland golfturister. 2 000 golfentusiaster vallfärdar varje vecka till det lilla samhället med 18 000 invånare, vilket årligen genererar 317 miljoner pund, eller 4 miljarder kronor, till kuststaden.

Det är nämligen inte bara Old Course status som världens äldsta golfbana som gör St. Andrews Links anmärkningsvärt, utan också dess företagsform. Stadens golfkomplex, som i dag omfattar hela sju olika banor, ägs nämligen varken av ett företag eller en privatperson, utan av lokalborna själva.

Golfanläggningen drivs som en välgörenhetsorganisation där all vinst återinvesteras i golfbanorna, i bevarandet av den känsliga kustmiljön och i främjandet av lokalt golfspelande. Den golfakademi som grundades 1993 är gratis för lokala flickor och pojkar, samtidigt som lokalborna bara betalar en bråkdel för att gå en runda jämfört med tillresta turister.

– Jag betalar 370 pund om året, berättar Stephen. Då kan jag spela varenda dag, om jag vill. För andra människor kostar en enda runda 340 pund. Om du inte reser med en golfresebyrå, då får du betala 5 600 pund!

Svårt att knipa en åtråvärd golfplats

En veckolång, organiserad golfresa är dessvärre den enda garantin för att få spela på just Old Course. Annars ska man också ha en ofantlig tur för att komma över en så kallad greenfee. En fjärdedel av alla starttider hamnar hos väletablerade golfresebolag.

En fjärdedel går till lokalbornas sex privata klubbar. Resterande greenfees fördelas via ett lotteri, två dagar innan speltiden. Vilket förstås innebär att ett stort antal tillresta turister får nöja sig med ett besök vid det 19:e hålet – golfslang för närmaste pub!

– Vi får 15 gånger fler besökare än vad vi har starttider, säger Stephen Hotchkis. Alla går ut i fyrboll. Fram till 2024 kunde singelspelare inte ens delta i lottningen. Folk låg och sov på asfalten utanför klubbhuset i förhoppningen om att kunna slinka med tre spelare som hade en plats över!

Guttaperka gav fler golfare

Flera orsaker har bidragit till att prisnivån för golf har sänkts sedan 1700- och 1800-talen. En stor förändring skedde i och med uppfinningen av guttaperkagolfbollen omkring 1850. Tidigare golfbollar tillverkades av grisläder och var fyllda med fjädrar, och bollpriset kunde motsvara flera dagslöner för vanligt folk. Guttaperkabollar var betydligt billigare.

Likväl är golf fortfarande en förhållandevis dyr sport. I vår tid kostar de allra billigaste bollarna från 150 kronor per dussin, vilket kan stiga till 600 kronor per dussin för högkvalitativa märkesbollar. Det billigaste golfsetet med klubbor för nybörjare ligger på 3 000 kronor, men man kan också få betala tio gånger så mycket, beroende på tillverkare.

En så kallad greenfee (priset för en golfrunda) kostar allt från ett par hundralappar till flera tusen kronor, beroende på bana. Man kan också välja att bli medlem i en viss bana, vilket ofta påverkar prisnivån.

En av de utmanande bunkrarna på Old Course. Foto: Erik Thörnqvist/Flickr (CC BY).
Åtta glada, om än oidentifierade damer på väg ut på en golfrunda, cirka 1930. Foto: Sam Hood/Wikimedia Commons.
Gamla läderbollar med fjäderfyllning, »featheries«. Foto: Geni/Wikimedia Commons (CC BY-SA).
Foto: David Pineda Svenske.
Bild: 4

Världens äldsta golfbutik

Det finns dock ytterligare ett rekordföretag i St. Andrews som man inte behöver någon biljett till: världens äldsta golfbutik. Tom Morris Golf Shop grundades 1866 av en av pionjärerna inom professionell golf, som vid sidan om sitt spelande också var en högt ansedd banarkitekt, greenkeeper samt boll- och klubbtillverkare.

Även om golfbutiken i dag har döpts om till The Open Store och drivs av samma välgörenhetsorganisation som håller i hela golfkomplexet, bor Tom Morris barnbarns barnbarn Sheila Walker än i dag på övervåningen, med utsikt både över det 18:e hålet på Old Course och det legendariska klubbhuset för Royal & Ancient Golf Club, där dagens regler för golf nedtecknades 1897.

Fotgängare har företräde

Dimman har äntligen lättat och vi stannar upp för att kontrollera att kusten är klar – i dubbel bemärkelse – innan vi korsar Old Course på väg tillbaka till utgångspunkten för vår vandring.

– Det här är den enda väg i världen som korsar en större golfbana där fotgängare har företräde. Ändå gör man bäst i att invänta tecken från greenkeepern, säger Stephen Hotchkin och gestikulerar mot mannen som viftar fram oss samtidigt som nästa trupp motionärer kommer släpande på sina tunga golfbagar.

En lång rad av bilar har blivit synlig längs gatan som kantar det 18:e hålet. När vi förhör oss om visdomen i valet av parkering, skrattar Stephen.

– Det är främst turister som parkerar här, säger han och ler illmarigt. Det går alltid utmärkt att hitta en plats och det är dessutom gratis. Det finns en anledning till det. Alla lokalbor parkerar på nästa gata, även om det kostar pengar. Det blir billigare i längden.

Damer icke önskvärda?

Ända in på 1900-talet ansåg många herrar att golf inte var någon acceptabel sport för damer. Dåtidens damklänningar var konstruerade så att det var omöjligt att lyfta armarna ovanför brösthöjd, vilket förstås gjorde det svårt att få till en rejäl golfsving. Därför uppfanns en form av damgolf där man fokuserade på kortare slag, som att putta och chippa.

Till de första kvinnliga golfproffsen hör amerikanska Helen Hicks, som slog sig in i golfvärlden under 1930-talet. Kvinnor möttes dock av manligt motstånd ända in i högst modern tid. Svenska Annika Sörenstam hånades exempelvis av vissa manliga spelare då hon ställde upp i en proffstävling för herrar 2003.

Även världens mest anrika golfklubb, St. Andrews Royal & Ancient Golf Club (R&A), höll en kvinnofientlig linje ända fram till 2014. St. Andrews anrika universitet hade fått sin första kvinnliga rektor, Louise Richardson, 2009. Som första rektor i universitetets historia hade Richardson förvägrats medlemskap i golfklubben, vilket skapade problem då ett besök i klubbhuset tillsammans med universitetets rektor var tradition bland universitetets många eminenta föreläsare och gästprofessorer.

Först 2014 tog man upp det 260 år gamla förbudet till omröstning. Majoriteten biföll regeländringen och 2015 fick R&A sina första kvinnliga medlemmar. Bland de första sju damer som erbjöds medlemsskap fanns Annika Sörenstam.

Uppdaterad 2026-08-21

Redaktionen tipsar

Näringslivets historia i din inkorg

Fyll i din e-postadress, klicka på pilen

Prenumerera på tidningen Företagshistoria

Få Företagshistoria direkt i brevlådan

4 nummer för 319 kr

Prenumerera nu

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata