1. Start
  2. /
  3. Barbro Alving lockade till läsning
Barbro Alving (Bang) vid skrivmaskinen. Foto: Ulf Blumenberg, ur Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Bilden är kolorerad och beskuren.

Köp lösnummer av Företagshistoria i vår Bokbutik

Från och med nu finns det möjligheter att köpa lösnummer av tidskriften Företagshistoria exklusivt i Centrum för Näringslivshistorias bokbutik. 

Till Bokbutiken

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2025 #4.

I Sverige blev Barbro Alving känd under namnet »Bang«. Hon rapporterade om många av 1900-talets största nyhetshändelser. Hennes reportage anses i dag vara bland de mest betydelsefulla som skrivits i den svenska pressens historia. Hennes personliga sätt att skriva betydde mycket för de framgångar hon och därmed de tidningar hon skrev för, rönte. Under sin karriär skrev hon bland annat för Dagens Nyheter, Stockholms Dagblad, Idun och Vecko-Journalen.

Anja Hirdman är professor vid Stockholms universitet.

– Under signaturen Bang rapporterade hon från världshändelsernas centrum och var en av de mest inflytelserika journalisterna i sin tid. Hon skrev levande och engagerande reportage som gjorde krigens verklighet gripbar för svenska läsare. Barbro Alving var på många sätt en pionjär inom svensk journalistik. Hon banade väg för kvinnliga reportrar och hennes stilistiska förmåga bidrog till att forma den moderna svenska journalistiken, säger hon.

Andra böcker om viktiga pennor som betytt mycket för de tidningar de medverkade i

I den nyutkomna boken Ligan: Klarakvarterens blodsystrar skriver Fatima Bremmer om den svenska pressens huvudkvarter, Klarakvarteren, och om flera starka pennor som arbetade där under början av 1900-talet. Samtliga kvinnor. Här låg många tidningar samlade, bland annat Stockholms-Tidningen, Svenska Morgonbladet, Stockholms Dagblad, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Aftontidningen. Här fanns Célie Brunius, Agnes Byström-Lindhagen, Ellen Rydelius, Elin Brandell, Elisabeth Krey, Ester Blenda Nordström, Vera von Kraemer, Ellen Landquist, Elin Wägner, Gerda Marcus och många fler.

Fatima Bremmer skriver i boken att det är logiskt att de stora rikstidningarna och deras tryckerier valt denna plats. På andra sidan Vasagatan ligger infrastrukturens hjärta för tidningar – Stockholms centralstation. Nyhetstidningarna var på denna tid beroende av en effektiv och snabb spridning. Den moderna tillverkningen av papper och den nya trycktekniken gjorde det möjligt att trycka två miljoner tidningar varje dag här i början av 1900-talet.

Uppvuxen i en familj där föräldrarna läste och skrev

Bang föddes i Uppsala och växte upp i en familj där båda föräldrarna läste och skrev mycket. Fadern i egenskap av litteratur- och språkforskare. Modern skrev dikter, romaner och noveller, som gavs ut under pseudonym. Inte konstigt att Bang fick språket med sig från första början.

Redan som barn uttalade hon att hon ville bli journalist. På den tiden var det vanligt att den som önskade satsa på yrket började sin bana som volontär på en tidning och så blev det också för Barbro Alving. Hennes första volontärarbete ägde rum på Stockholms Dagblad där hon också för första gången använde sin signatur Bang. Den unga kvinnan gjorde snabbt karriär och gick vidare till tidningen Idun där hon fick platsen som redaktionssekreterare. Den nya rollen innebar att hon också fick personalansvar och prova på att vara arbetsledare. Idun var en kvalitetstidning riktad till kvinnor och hon var omgiven av några av den tidens stjärnor, som Elin Wägner och Selma Lagerlöf.

Kristina Lundgren är docent i journalistik. Hon är också författare till flera böcker om kvinno- och presshistoria. I doktorsavhandlingen Solister i mångfalden skriver hon om Bang och ytterligare två kvinnliga reportrar. Enligt henne var veckotidningen Iduns redaktion under lång tid en plantskola för unga begåvade kvinnliga journalister som sedan gick vidare till både dags- och veckopress, till exempel Elin Wägner. Barbro Alvings tre signaturer där som B. A., Bang och Miss Bio, bidrog säkerligen till tidningens popularitet, men det var framför allt Dagens Nyheter och Vecko-Journalen som kom att profilera sig genom Barbro Alvings signatur. Väl att märka är att Barbro Alving, alla sina utrikesreportage till trots, aldrig fick titeln utrikesreporter. Som kvinna fick hon nöja sig med att vara allmänreporter, om än med många utrikes resor.

Barbro Alving (Bang) vid skrivmaskinen. Foto: Ulf Blumenberg, ur Bonnierförlagens arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Vad var det som var så unikt med Barbro Alvings sätt att skriva?

– Från föräldrahemmet med en far som översatt de isländska sagorna och en mor som var författare hade hon med sig en språklig säkerhet som hon utvecklade till ett mycket okonventionellt och kreativt språkbruk med nybildningar och variationer av vanliga normalord redan under volontärmånaden på Stockholms Dagblad, säger Kristina Lundgren.

I veckotidningen Idun kunde Barbro Alving utveckla sin personliga stil i längre texter, med ett uppdrivet tempo, snabba kast mellan kontraster, bildskapande och nyskapade begrepp. Det blev en stil som ständigt pendlade mellan det höga och det låga, mellan det korrekta tidningsspråket och en vardaglig kvick samtalston, ofta spetsad med ironi som förutsätter ett samförstånd med läsaren; hon upprättade med andra ord ett personligt förhållningssätt till läsaren.

Bangs texter betydde mycket för tidningarnas varumärken

Bang drömde om att bli en reporter som skickades iväg utomlands och efter några års studier började hon 1934 på Dagens Nyheter. Till sin stora lycka fick hon möjlighet att rapportera på plats från olympiaden i Berlin 1936. Hon använde alla sina sinnen för att få läsarna att känna att de var på plats. På den tiden var det ovanligt att reportrar lät sig själva vara en del av texten, men detta sätt att skriva kom att bli signifikant för Bang.

Kristina Lundgren beskriver det som att Dagens Nyheter, där Barbro Alving blev ett löpsedelsnamn med sina reportage från OS i Berlin, spanska inbördeskriget och vinterkriget i Finland, från början av 1900-talet var föregångare i den svenska pressen. De uppvisade ett rakare språk för att bryta med den då förhärskande refererande stilen, en ny typ av rubriksättning och ingresser. Mot bakgrund av chefredaktören Sten Dehlgrens uttalande – Skall en dagstidning kunna göra en insats, så måste den på läsaren verka som en personlighet, som läsaren vet var han har ochsom är snabb, snar och slagfärdig, när det gäller sin mening. – och hans föregångare Otto von Zweigbergks uppfattning om pressen – Den är litteraturens snabbmåleri och den kräver just därför starka penslar. – uppfyllde Barbro Alving tidningens alla önskemål om ett personligt tilltal som kunde konkurrera med det nya mediet radion, som tycktes tala direkt till den enskilde lyssnaren med olika personliga stämmor.

– För alla de tidningar Barbro Alving arbetade för kan hon nog sägas ha gett dem en personlig röst, en bekant stämma som lockade till mer läsning av respektive tidning, säger Kristina Lundgren.

Barbra Alving skrev bland annat om hur publiken i Tyskland reagerade när Adolf Hitler anlände, något som gjort starkt intryck på Åsa Beckman som i dag är biträdande kulturchef på Dagens Nyheter.

– Barbro Alving är ju en av DN:s mest ikoniska journalister. Det var djärvt av den tidens tidningsledning att skicka denna 27-åring, som inte ens var intresserad av sport, till de olympiska spelen i Berlin 1936. Men vilka artiklar de fick! Med sin satiriska ton beskrev Bang nazismens stora propagandashow. Det blev hennes stora genombrott hos läsarna. Snart visste alla vem Bang var, säger Åsa Beckman.

Barbra Alvings unika stil tog med läsarna till de platser hon besökte.

– Hon hade en fantastisk förmåga att skapa scener, med blick för människor och detaljer. Hon fick läsarna att framför sig se vad hon hade sett. Man var där. Jag kommer aldrig att glömma bilden hon använde för att beskriva publikens reaktion då Hitler gjorde entré på hedersläktaren under Olympiaden: »Ett brusande heilrop går över läktarna, och hela stadion blir som en enda jättelik igelkott av utsträckta armar.« Vilken bild! Man förstår exakt hur det såg ut! Barbro Alving hade inte bara en unik penna, hon var också modig.

– Bang ville vara på platserna där historia skrevs. Den drivkraften verkar ha varit så stark att den alltid trumfade rädslan. Hon var otroligt modig. Dessutom var det personliga sättet att berätta nytt för tidningen och det har rent stilistiskt därefter satt sin prägel på tidningen också i senare val av de skribenter Dagens Nyheter har valt att knyta till sig.

– Hon skapade en typ av journalistik som sedan varit viktig för DN: de starka rösterna. En tidning måste ha neutrala röster, men den måste också ha skribenter som har en mer personlig ton, som läsarna knyter an till. Bang var en sådan skribent. Hon beredde även vägen för andra kvinnliga journalister, som inspiratör. Det har varit stärkande att veta att hon jobbat på tidningen, denna orädda och okonventionella kvinna i trenchcoat och med cigg i mungipan.

Alving var en av de första starka rösterna i Dagens Nyheter och därmed också en viktig del i att skapa det som på många sätt utmärker tidningen i dag, det vill säga de många personliga rösterna.

– Ja, där har hon varit otroligt viktig. Hon förstod att hon var läsarens utsända i världen, att hon skulle berätta vad just hon sett. Hon var helt klart med och skapade ett mer personligt reportage som vi fortfarande odlar på DN, säger Åsa Beckman. Bang har dessutom satt namn på ett alldeles nytt projekt på Dagens Nyheter.

– Just nu har vi ett AI-projekt på tidningen som just fått namnet Bang. Det passar bra: vi behöver röra oss in i framtiden, men får heller aldrig glömma den personliga och mänskliga rösten.

.... Alving rapporterade också från Norge efter den tyska invasionen av
landet under andra världskriget. Efter dessa krigsrapporteringar ( ... )
ansågs Bang av de flesta vara den största svenska krigsreportern.

Släpade på två skrivmaskiner

På sina resor släpade Barbro Alving omkring på två tunga skrivmaskiner. Detta för att ha en backup-maskin om den ena skulle gå sönder. Bang rapporterade flera gånger från krigsdrabbade länder. Exempelvis var hon på plats under spanska inbördeskriget och finska vinterkriget.

Barbro Alving rapporterade också från Norge efter den tyska invasionen av landet under andra världskriget. Efter dessa krigsrapporteringar på plats i flera olika länder ansågs Bang av de flesta vara den största svenska krigsreportern.

I en artikel som Dagens Nyheter publicerade i samband med tidningens 160-årsjubileum lyfts Bang fram som en av de profiler som präglat tidningen mest under de år den funnits. Under åren efter andra världskriget steg upplagan med 10 000 exemplar årligen, samtidigt som annonsintäkterna strömmade in på tidningen. Det går inte att säga hur stor del Bangs berömda penna hade i framgångarna, men det står klart att den var en del i att läsare lockades till Dagens Nyheter. En annan framgångsfaktor för tidningen var Herbert Tingsten som var professor i statsvetenskap och under andra världskriget gjort sig känd som antinazist. Han blev chefredaktör för tidningen 1946 och då skärptes också tidningens profil i samhällsdebatten.

Barbro Alving var pacifist, något som påverkades av att hon 1948 under en av sina resor kom till Hiroshima. Hon skildrar det hon upplevt i Dagens Nyheter och det är starka ord när hon beskriver det fasansfulla som hände. Hon slutade senare också på Dagens Nyheter i protest mot att Herbert Tingsten var en av den tidens största förespråkare för att Sverige borde införskaffa atomvapen. Bang protesterade mot detta genom att lämna tidningen och gick i stället till Vecko-Journalen och skrev där bland annat om Vietnamkriget.

Kristina Lundgren beskriver detta så här:

– Vecko-Journalens magasinsformat passade Barbro Alving väl, och där kom hon mer till sin rätt utan dagspressens redovisningsplikt. Hennes stil och det personliga engagemanget fick större utrymme och firade triumfer med bland annat reportagen från Eichmannrättegången 1961 och Vietnam 1967. Då hade hon också blivit en medial stjärna som kåsör, ensamstående mor, hade avtjänat fängelsestraff på Långholmen för sin vägran att göra civilförsvarstjänst, och var aktiv inom AMSA, Aktionsgruppen mot svensk atombomb. Och samtidigt mer kontroversiell; det var inte alla i Vecko-Journalens läsekrets som uppskattade Bangs artiklar.

Barbro Alving levde okonventionellt enligt dåtidens normer. Dottern Ruffa hade en far som också arbetade på Dagens Nyheter, men som var gift med en annan kvinna. Bang var å sin sida sambo med en kvinna. Barbro Alvings privatliv öppnades också upp för läsarna, bland annat i kåserier hon skrev i Vecko-Journalen där hon berättade om dråpligheter i den lilla familjen under signaturen Käringen mot strömmen.

– Det hon skrev är alldeles glimrande bra, hon är den största kvinnliga reportern vi har haft. Hon tog världen till Sverige genom sig själv, och allting präglades av hennes stora respekt för det mänskliga med alla dess tillkortakommanden, sade Anna Takanen i en artikel i DN i samband med att Kulturhuset Stadsteatern satte upp en föreställning om Barbro Alving. Privat led Bang av en vacklande hälsa och avled i början av året 1987, men hennes journalistiska arv lever kvar.

Bangs reportage från sommar-OS i Berlin 1936 för DN fick ett stort genomslag. Foto: Wikimedia Commons
Ödeläggelse i Hiroshima efter atombomben 1945. Händelsen gjorde stort intryck på Bang som 1958 sa upp sig från DN i protest mot chefredaktörens inställning till svenska kärnvapen. Foto: US Department of Defence/Wikimedia Commons.
DN 1936-12-28
Bild: 3

Uppdaterad 2026-11-19

Redaktionen tipsar

Näringslivets historia i din inkorg

Fyll i din e-postadress, klicka på pilen

Prenumerera på tidningen Företagshistoria

Få Företagshistoria direkt i brevlådan

4 nummer för 319 kr

Prenumerera nu

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata