Profilen: Victor Hasselblad

Han var andra barnet i en syskonskara på fyra till Karl Erik och Maria Hasselblad. Victor, som fick smeknamnet Vicke, var tidigt mycket intresserad av naturen och i synner­het av fåglar vilket han och hans äldre bror Stig ägnade sig mycket åt.

Victor hade tillgång till både kameror och film i och med att hans far bland annat var general­agent för Eastman Kodak Company i Sverige. Victor blev en av sin tids bästa fågel­fotografer och deltog i utställningar och skrev illustrerade artiklar i olika fack­tid­skrifter. Han studerade vid Högre latin­läroverket i Göteborg under åren 1920–1925 och fick högsta betyg i biologi med botanik.

Victor Hasselblad kom ut i världen tidigt. I 20-årsåldern praktiserade han bland annat vid Kodak–Pathé i Paris, Rochester, New York, Zeiss Ikon i Tyskland och på Kodak i New York.

Under dessa hårda men lärorika år lärde han sig språk och fick många kontakter. För att för­sörja sig arbetade han i olika foto­butiker. Hemma i Sverige igen fick han 1925 anställning på Hasselblads fotografi AB i Göteborg.

Lämnade familjeföretaget...

I Seglora Kyrka på Skansen i Stockholm gifte sig Victor Hasselblad och Erna Nath­horst 1934. Året därpå publicerades hans bok, Flytt­fågelstråk, på Bonniers bok­förlag. Victor lämnade familjeföretaget F.W. Hasselblad & Co, grundat av hans farfars far 1841, och startade 1937 fotobutiken Victor Foto.

Tillsammans drev Erna och Victor företaget med fram­kallning av film, kopiering och förstoring. Affärerna var till en början inte lysande, men företaget sköttes väl och utvecklades positivt vilket med­förde att Victor successivt kunde anställa duktiga med­arbetare.

Tidigt fick Victor Hasselblad rykte om sig att vara en kunnig kamera­man. Hösten 1939 kontaktades han av det svenska flyg­vapnet som undrade om han kunde tillverka en likadan spanings­kamera som Flygvapnet hade funnit i ett nedskjutet tyskt spanings­plan. Victor svarade: ”Nej, det kan jag inte, men däremot kan jag tillverka en som är bättre.”

Han fick uppdraget och efter ett år var två prov­kameror levererade till en kostnad av 11 090 kronor. Flera modeller konstruerades, och när kriget var slut hade han startat kamera­tillverknings­företaget, Victor Hasselblad AB med så småningom ett 40-tal anställda.

…för att sedan rädda det

I samband med en lunch efter det att Victor Hassel­blads far hade gott bort 1942, fick Victor veta att familjeföretaget var på väg att säljas till ett konsortium, vilket kom som en överraskning för honom.

Han hade endast någon timme på sig att skaffa fram de två miljoner kronor som han behövde för att köpa familjeföretaget. Genom en serie snabba kontakter fick han med redar­familjen Broströms hjälp det kapital som behövdes för att rädda familjeföretaget.

Ett par minuter innan banken stängde kunde han promenera förbi ”näsorna på de herrar som hade tänkt ta över F.W. Hasselblad & Co.” Företaget var då ett av landets största inom textil­grossist­handel, glas och porslin och foto­artiklar inklusive Kodaks produkter. Inom företaget fanns även en avdelning för radio och grammofon, samt en kartong­fabrik.

Under flera år hade Victor Hasselblad haft en dröm om att konstruera världens första enögda spegel­reflex­kamera för mellan­format med utbyt­bara objektiv, film­kasetter och sökare av högsta kvalité för civilt bruk.

Tillsammans med sina duktiga tekniker och industri­designern Sixten Sason kunde Victor Hasselblad 1948 i New York introducera den första Hassel­blads­kameran, vilken mottogs som en foto­teknisk sensation.

Yrkes­fotografer från hela världen stod i kö för att köpa det nya och revolutionerande Hassel­blads­systemet som kanske är en av världens mest lyckade produkt­serier. Sedan dess har kameran utvecklats i många steg fram till dagens digitala kameror.

Blev NASA:s val

De bilder som togs i samband med de första amerikanska rymdresorna var av dålig kvalité. Astronauten Walter Schirra var en intresserad amatörfotograf och kände till Hasselbladskameran och föreslog att den skulle provas i samband med kommande rymdfärder.

Kameran anpassades till de förutsättningar som då gällde, och 1962 provades den under de sex varv som Mercurykapseln for runt jorden. När man fick se bilderna var saken klar. Hasselbladkameran blev NASA:s val av stillbildskamera i framtiden. Ett intensivt utvecklingsarbete vidtog för att konstruera en specialkamera anpassad för rymdfärder. Ett totalt genombrott för Hasselbladkameran var när astronauterna Niel Armstrong och Edwin Aldrin blev de första människorna på månen den 20 juli 1969. De bilder som de då tog översvämmade världen. Både kameran och mannen bakom kameran blev världsberömda.

Som person utstrålade Victor Hasselblad pondus och ett intryck av att vara gammaldags. Med tiden blev han en framgångsrik affärsman som världsvant rörde sig i de fina salongerna. I hemmet på Råö utanför Kungsbacka, som ansågs vara ett av Göteborgs vackraste, kombinerades klassiska möbler med konstverk av Picasso och Giacometti. Festerna var många och storslagna. Gäster hos paret Hasselblad var, förutom kungen, bland annat operasångerskan Birgit Nilsson, Ernas kusin Povel Ramel, amerikanska astronauter och ambassadörer.

Viktor Hasselblad AB fusionerades 2004 med det danska företaget Imacon A/S och fokuserar uteslutande på digital fotografi. År 2011 köptes Hasselblad av det tysk-schweiziska riskkapitalbolaget Ventizz, som senare sålde företaget vidare till  kinesiska företaget DJI. År 2003 flyttades tillverkningen av Hasselbladkamerorna till Lindholmen Science Park i Göteborg.

Fotografins Nobelpris

När Victor Hasselblad dog i cancer 1978 hade han en deklarerad förmögenhet på 36 miljoner kronor. Erna dog 1983. Äktenskapet var barnlöst. Enligt testamentet grundades 1979 Erna och Victor Hasselblads Stiftelse som delar ut ett årligt pris till någon som utfört en ”framstående fotografisk gärning.”

Fram till 2009 uppgick prissumman till 500 000 kronor. I samband med 30-årsjubileet 2010 höjdes den till en miljon kronor och 2022 fördubblades den till två miljoner kronor. Utöver priset ingår även diplom, guldmedalj och separatutställning på Hasselblad Center i Göteborg. Den förste att erhålla priset var fotografen Lennart Nilsson, som fick det för sina mikroskopbilder av människans inre. Hasselbladpriset räknas i dag som fotografins Nobelpris. Victor Hasselblad blev heller inte lottlös. För att nämna några utmärkelser som han fick under sin levnad: Kommendör av första klass av Vasaorden 1967, Teknologie hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola 1968, samt US Camera Award 1966.