100 år av standarder – ISO 9000

ISO 9000 är egentligen inte en enskild standard, utan en serie bestående av en huvudstandard och flera under­standarder, som var och en berör olika aspekter av kvalitets­arbetets krav och riktlinjer. Den publicerades 1987 av International Organization for Standardization (ISO) och hade många förlagor, både nationella och inom det militära.

ISO 9000 och kvalitetsarbete i allmänhet upplevs ofta som något tämligen abstrakt för den oinvigde. För att förklara vad standarden innebär måste först det huvud­sakliga begreppet redas ut Vad betyder egentligen kvalitet?

Läs även: Kraschen satte ljuset på bokföring och revision

En vara eller en tjänst är av en viss kvalitet. Huruvida kvaliteten är hög eller låg är inte alltid relevant – det centrala är huruvida produkten uppnår och håller den kvalitet tillverkare och kunder förväntar sig. Du vill att varje choklad­kaka du producerar ska smaka likadant. Du vill ha samma hållfasthet på varje armerings­järn du gjuter. Du vill kunna leverera stabilt bredband i den utlovade hastigheten till dina kunder dygnets alla timmar, året om.

Om dina kunder gillade din produkt förra gången vill de troligen ha exakt samma sak vid nästa beställning. När du producerar något, vare sig det är en vara eller en tjänst, vill du helt enkelt kunna förvänta dig samma resultat varje gång. För att med säkerhet kunna åstadkomma förväntat resultat behöver dessa förväntningar specificeras, och system upprättas som säkrar utfallet. Alltså ett system för kvalitets­ledning, vilket är exakt vad ISO 9000-serien erbjuder.

PIONJÄRER INOM KVALITET
Efterkrigstidens kvalitetsarbete har ofta kommit att förknippas med stora – ofta japanska – industrier som Toyota med begrepp som Kaizen (förbättring) och metodiken Sex Sigma med svarta, gröna och gula bälten. Men i en bredare kontext har arbets­metoder för att upprätthålla och förbättra kvalitet förekommit även innan de japanska fram­gångarna inom området. Bland de tidiga exemplen på systematiska kvalitets­kontroller finns olika typer av fabriks­inspektioner och statistiska utvärderingar. Och även det medeltida skrå­väsendet var ju på sätt och vis ett system som garanterade att varornas kvalitet upprätthölls.

Läs även: Militärindustri med aviga och räta

Vad standardiserat kvalitetsarbete beträffar brukar dock det amerikanska försvars­departementets Quality Program Standard (MIL-Q 9859) från 1959 betraktas som start­skottet. Standarden förklarade i relativ korthet de krav som den amerikanska militären hädan­efter ställde på alla sina under­leverantörer i frågor som rörde levererade varors och tjänsters kvalitet. Och det var inte lite.

I praktiken innebar MIL-Q 9859 en genomlysning av hela leverantörens verksamhet, vilken skulle sammanfattas i ett kvalitets­program. Bland mycket annat innefattade programmet krav på lednings­system, arbets­beskrivningar, åtgärds­metoder och ordentlig dokumentation. Standarden låg sedan till grund för NATO:s publikations­serie Allied Quality Assurance Publications (ACAP), vilka såg dagens ljus i slutet av 1960-talet.

Idén spred sig utanför det militära och under 1970-talet höll sig många stor­företag med egna kvalitets­manualer och system. Precis som var fallet med företags- och land­specifika standarder under det tidiga 1900-talets industri­tillverkning blev behovet av en mer enhetlig och allmän­giltig standard med tiden alltmer trängande. Idén var ju att försäkra sig om att få en bra produkt, inte att under­leverantörer skulle vika sig dubbla för att följa en flora av komplicerade kravlistor från varje enskild beställare.

En rikstäckande variant kom 1979 i Storbritannien i och med British Standards Institutes (BSI) Quality systems (BS 5750) i tre delar. I allt väsentligt utgjorde detta förlagan till 1987 års ISO 9000 och den i princip identiska europeiska varianten EN 29000.

SJU PRINCIPER
Standarden har reviderats fyra gånger sedan den uppstod, senast 2015. Dagens ISO 9000-serie består av fyra delar, där ISO 9001 – ett lednings­system för kvalitet – utgör den krav­standard som organisationer certifieras mot. Den är därmed den mest kända och den som flest är insatta i.

Standarden tar avstamp i sju principer, kallade ”Quality management principles” (QMP), listade utan inbördes ordning. Dessa är: kundfokus, ledarskap, medarbetarnas engagemang, processinriktning, förbättring, faktabaserade beslut samt relationshantering.

I Sverige ISO 9001-certifieras numera ett företag om dagen. Genom att efterleva principerna kan en organisation åstadkomma tids­besparingar, utveckla mer rationella arbets­processer och i förlängningen få nöjdare kunder. Eftersom standarden är så vida spridd bör ett fjärde argument väga minst lika tungt – blir du certifierad uppenbarar sig möjligheten att bli godkänd som under­leverantör för de otaliga företag för vilka certifiering idag är ett krav.