Gense moderniserade besticklådan

År 1921 tillverkades rostfritt stål för första gången i Sverige, vid Långshyttan och senare samma år på Fagersta bruk. Materialet var då en rätt ny uppfinning som hyllades för sina unika egenskaper.

I dag finns olika typer av rostfritt stål men alla består de av järn och minst 10,5
procent krom. Kromet skyddar stålet mot rostangrepp och gör det mer hållbart. Eftersom rostfritt stål står emot korrosionsangrepp och är lätt att rengöra sågs det tidigt som ett idealiskt material för miljöer som ställer höga krav på hygien, som sjukhus och kök.

På Stockholmsutställningen 1930 visades en mängd föremål och hushållsapparater helt eller delvis tillverkade av rostfritt stål och några år senare skulle det slittåliga materialet leta sig in i våra besticklådor när Gense, Gustav Eriksson NySilverfabrik Eskilstuna, lanserade sina första bestickserier.

Hantverkaren Gustav Eriksson hade grundat Gense år 1856 och specialiserade sig då bland annat på tillverkning av kakelugnsdörrar. Affärerna gick bra och när Gustavs son Axel tog över ledningen på 1880-talet hade företaget ett 40-tal anställda.

Axel Eriksson utökade sortimentet med nickelarbeten och kaffeserviser i silver. Han undersökte också möjligheterna att tillverka bestick, en produktkategori som vid den här tiden efterfrågades av allt fler svenskar.

Strax före förra sekelskiftet omvandlades Gense till ett aktiebolag och registrerades hos nybildade patent- och registreringsverket. Några år senare tog Arvid Hedlund över företaget och han efterträddes senare av sonen Lars.

Hedlundarna satsade stort på besticktillverkning och Gense inledde sitt första designsamarbete, med Viking Göransson. På 1930-talet började man också utforska ett helt nytt material: rostfritt stål.

Rostfritt stål såg dagens ljus

Det finns olika uppfattningar om hur och när rostfritt stål uppfanns, och av vem. Sanningen är kanske att det uppfanns ungefär samtidigt i USA, Tyskland och England.

Redan i slutet av 1800-talet experimenterades det med olika järn-krom-legeringar
och 1911 publicerade Philip Monnartz i Tyskland resultaten av sin forskning kring rostfritt stål.

Men uppfinningen av materialet brukar tillskrivas engelsmannen Harry Brearly.
1913 tillverkade han ett stål med 12,8 procent krom och 0,24 procent kol, avsett för gevärspipor. Han tog patent på materialet och sålde sedan in det till kniv- och besticktillverkare.

Det var i samband med det som beteckningen "stainless steel" började användas. 1921 tillverkades det första rostfria stålet i Sverige och femton år senare lanserade Gense sina första bestick i detta slittåliga material. Fler skulle det bli.

Samarbete med formgivare

Sedan 1960-talet har Gense samarbetat med kända skandinaviska formgivare som Tias Eckhoff, Ingegerd Råman, Monica Förster och Gunnar Cyrén, för att nämna några. Men den som gjort djupast avtryck i företagets historia är Folke Arström.

Han var en av Sveriges första industridesigner och en av de första som på allvar utforskade möjligheterna med rostfritt i hushållet. Det har till och med sagts att det var han som fick rostfritt stål att bli accepterat som material.

Folke Arström (1907–97) hade utbildat sig vid Konstakademin och inledde sin karriär som formgivare på GAB, Guldsmedsaktiebolaget. I början av 1940-talet anställdes han som formgivare på Gense och där fick han genast i uppdrag att ta fram en modern bestickserie i rostfritt stål.

1944 presenterades resultatet: den stilrena serien Thebe vars skaft hade mönster inspirerat av forntida egyptisk arkitektur och konst. Serien blev en stor succé och svenskarna uppskattade att äntligen ha bestick som inte krävde någon putsning.

1950- och 60-talen blev en guldålder för rostfria bestick och Folke Arström följde upp succén Thebe med serier som Facette, Attaché, Focus och Focus de Luxe.

Den sistnämnda lanserades på den stora bostadsutställningen H55 i Helsingborg och väckte stor uppmärksamhet med sina svarta bakelitskaft. Serien blev mycket populär i USA och har av tidningen New York Times utnämnts till ett av tidernas bästa designföremål.

Folke Arström arbetade för Gense i tjugo år och flera av hans bestickserier tillverkas än i dag, bland annat debutserien Thebe. Den finns nu i en uppdaterad version där besticken gjorts lite längre för att passa större händer.

Ägarbyten

Under sin 170 år långa historia har Gense haft flera ägare. I början av 1960-talet förvärvades de av GAB och trettio år senare av norska K A Rasmussen. Så sent som 2020 var det dags för ännu ett ägarbyte då danska F&H Group A/S förvärvade det anrika varumärket.

Tre år tidigare hade det meddelats att tillverkningen av silverbestick i fabriken i Eskilstuna skulle läggas ner. 35 personer förlorade då jobbet. Tillverkningen av rostfritt stål outsourcades redan på 70-talet och i dag sker produktionen av bestick främst hos specialiserade partners i Europa och Asien.

F&H Group beskriver sig själva som ett skandinaviskt multibrandhus inom "kitchen living dining" och i deras portfölj finns bland annat varumärken som Pyrex, Lyngby Glas och Rosti.

– Gense har ett stolt designarv som vi möter med både respekt och ödmjukhet, säger Camilla Christensen som är inköps- och produktutvecklingschef på Gense.

Många svenskar har en personlig relation till besticken från det anrika varumärket. De väcker minnen om familjemiddagar, särskilda tillfällen och vardagsögonblick. Det emotionella värde som är kopplat till produkterna är enligt Camilla en enorm styrka och något de vårdar. När nya produkter utvecklas i samarbete med externa formgivare tas stor hänsyn till varumärkets arv, men det är också viktigt att hitta balansen mellan det välbekanta och det nyskapande.

– Vi ser inte tradition och innovation som motsatser, utan som förutsättningar för varandra. Vårt designarv ger oss en solid grund och en tydlig identitet, just därför vågar vi också utmana, förenkla och förnya, berättar Camilla.

I dag ställer konsumenterna nya och mer komplexa krav. Funktion och estetik är fortfarande viktigt, men värden som hållbarhet, autenticitet och känslan av att köpa något meningsfullt spelar en allt större roll.

– Här ser jag både en utmaning och en möjlighet, säger Camilla. Vi måste lyckas förnya oss utan att förlora det som gör Gense till Gense. Det kräver att vi är knivskarpa i vår position och vågar fatta modiga, men meningsfulla beslut, både vad gäller sortiment, kommunikation och distribution.

Hur ser ni på framtiden, nu när företaget snart fyller 170 år?

– Jag ser framtiden med optimism. Vi har ett starkt arv att bygga vidare på och en växande medvetenhet om vad vi vill vara som varumärke, och vad vi inte vill vara. Gense ska vara relevant för nya generationer, men utan att tappa kopplingen till alla dem som redan har dukat sitt bord med oss. När vi lyckas med det, tror jag att våra nästa 170 år kan bli minst lika starka som de första.