Återbruk: från skam till glam

Nästan sjutton miljarder kronor. Så mycket omsatte den svenska secondhandbranschen år 2024, enligt en rapport från Svensk Handel. Den populäraste produktkategorin var mode, som omsatte 4,7 miljarder, tätt följt av elektronik och heminredning.

Undersökningar visar att svenskarnas attityder kring secondhand har förändrats de senaste åren. Fler kan nu tänka sig att handla begagnade prylar, både till sig själv och andra, och secondhand har gått från lite skamligt till trendigt.

De yngre driver på trenden. När IVL Svenska Miljöinstitutet förra året frågade konsumenterna varför de handlade begagnat blev svaret för miljöns och ekonomins skull. Möjligheten att hitta något unikt eller föremål som inte tillverkas längre var också en viktig drivkraft. I många fall ersatte secondhandköpet ett nyköp.

För den som är på jakt efter secondhand finns numera en uppsjö marknadsplatser att välja mellan. Förutom köp och säljsajter som Vinted, Blocket, Sellpy och Tradera har stora företag som Cervera, Lindex och Zalando börjat samla in begagnade produkter för att sälja dem på nytt. Även IKEA satsar mer på cirkulär handel och testkörde i slutet av 2024 en ny marknadsplats för begagnade möbler.

Återbruk lång tradition i Sverige

Här i Sverige finns en lång tradition av att sälja och köpa prylar på andrahandsmarknaden. Faktum är att världens äldsta ännu verksamma auktionsverk finns just här i Sverige. Stockholms auktionsverk grundades redan år 1674, på initiativ av överståthållare Claes Rålamb, och var en plats där människor på ett snabbt och effektivt sätt kunde omvandla varor till kontanter.

Auktionerna blev snart välbesökta tillställningar som lockade människor från alla samhällsskikt, mängder av möbler, kläder och husgeråd bytte ägare. På 1700-talet fanns auktionsverk i så gott som varje svensk stad och auktionerna var tillfällen att ropa in nya prylar till hemmet eller umgås med vänner och grannar.

Ekonomiforskarna Göran Ulväng, Sofia Murhem och Kristina Lilja har undersökt auktionshandeln i Sverige under 1700- och 1800-talen och visar hur andrahandshandeln utgjorde majoriteten av handeln på landsbygden. Dels för att den gjorde det möjligt för de mindre bemedlade samhällsklasserna att köpa kläder och föremål som annars var för dyra, dels för att det fanns ett så stort utbud där. Innan industrialiseringen på 1800-talet kunde det ta lång tid att tillverka möbler och kläder och de var svårare att få tag på ute på landsbygden.

I stället för att vänta flera månader på en ny möbel köpte man gärna en begagnad som kunde tas med hem samma dag. Kläder användes mycket längre, gick i arv eller såldes vidare. När de inte gick att lappa och laga syddes de om till nya plagg eller trasor. Mängder av textilier bytte ägare på auktionerna. Då som nu var kläder en av de populäraste köp- och säljkategorierna.

På 1800-talet industrialiserades Europa och i de nya fabrikerna massproducerades husgeråd, textilier och allehanda prylar. I takt med att priserna sjönk fick fler råd att köpa nytt och det fanns mängder av prylar i omlopp på andrahandsmarknaden.

I Frankrike bytte många gamla föremål ägare på någon marché aux puces, som kan översättas till loppmarknad. I slutet av 1800-talet blev dessa marknader populära mötesplatser runtom i Frankrike, namnet tros komma av att kläderna som såldes där påstods vara angripna av loppor och annan ohyra. Traditionen med loppmarknader letade sig så småningom upp hit till Sverige och blev snart ett folkligt nöje.

Myrorna en av Sveriges äldsta secondhandförsäljare

I början av 1900-talet kunde vi svenskar handla begagnade varor i butik, bland annat i någon av Myrornas butiker. Myrorna är en av Sveriges äldsta aktörer inom secondhand och inledde sin verksamhet redan 1896 då några kvinnor i Stockholm gick samman och startade en välgörenhetsförening.

Kvinnorna samlade in kläder och begagnade föremål som såldes vidare, överskottet skänktes till behövande. År 1899 överläts verksamheten till Frälsningsarmén och samma år öppnade den första Myrorna-butiken i Stockholm. På 1980-talet blev Myrorna en fristående verksamhet inom Frälsningsarmén och i dag finns över trettio butiker runtom i Sverige, samt tre större sorteringsanläggningar.

På Myrorna har man följt utvecklingen på secondhandmarknaden i flera år och i olika undersökningar tagit tempen på svenskarnas inställning till att handla begagnat. Myrornas undersökningar visar att svenskarna blivit mer öppna för att välja secondhand de senaste åren. I en rapport från 2018 svarade till exempel 72 procent av de tillfrågade att de inte handlat kläder secondhand det senaste året.

Fem år senare lät det helt annorlunda, då uppgav hela 75 procent att de köpt begagnade prylar eller kläder. Myrorna beskriver det som att »den cirkulära revolutionen har börjat« och spår att alla i Sverige kommer att göra åtminstone något inköp på andrahandsmarknaden år 2029.

Unga killar växande kundgrupp

Myrorna är medlem i Ideell Second Hand, ISH, en sammanslutning av ideella secondhandorganisationer i Sverige, som gemensamt driver frågor som rör branschen. Där ingår bland annat Svenska Röda Korset, Stockholms Stadsmission och Björkåfrihet, verksamheter vars butiker samlar in hundratals miljoner kronor till socialt utsatta varje år. En annan medlem är Erikshjälpen Second Hand som i dag driver ett femtiotal butiker i Sverige och Norge.

Catherine Kylesten är hållbarhetschef på Erikshjälpen Second Hand och hon berättar att deras butiker lockar en bred kundgrupp.

– Vi har absolut märkt av en skillnad i intresse för secondhand och också en inställning, från skam till glam så att säga. Vi har alltid haft en bred kundgrupp men nu finns vi verkligen för alla och det är svårt att peka ut någon specifik kundgrupp som handlar hos oss, unga killar är en kundgrupp som växer stadigt.

Erikshjälpen etablerades redan i mitten av 1940-talet av den blott 17 år gamle Erik Nilsson i Ruda. Skomakarsonen Eriks liv kantades av sjukdomar och han spenderade en stor del av barndomen på sjukhus eller hemma i sängen. Som tonåring kände Erik att han ville muntra upp andra barn som var i hans situation och började skicka ut tröstande brev och små presenter till behövande.

Eriks »kärleksverksamhet bland sjuka barn«, som han själv kallade det, växte och började bedriva kristen och social humanitär verksamhet både i Sverige och utomlands. Än i dag är det barnen och de unga som står i fokus. På 1990-talet etablerades Erikshjälpen Second Hand och de två första butikerna öppnades i Vetlanda och Mölndal. I dag finns omkring femtio och de drivs som ideella verksamheter, överskottet går till arbetet för barns rättigheter.

Begagnat ett medvetet val för miljön

Många svenskar väljer secondhand för miljöns skull. Modeindustrin står för en stor andel av de globala utsläppen av växthusgaser och enligt Europeiska miljöbyrån återvinns bara en procent av alla kläder som slängs till nya plagg. Under 2000-talet har konsumtionen av textil ökat i rekordfart och vi har sett nya fenomen som ultra fast fashion, där stora volymer kläder kan produceras snabbt och billigt. Slit och släng-mode helt enkelt.

Men våra köpbeteenden har börjat ifrågasättas. Naturskyddsföreningen startade till exempel utmaningen Max 5, som går ut på att försöka köpa max 5 nyproducerade plagg under ett helt år. Snittet för en svensk ligger i dag på 25 nya plagg per år. Med hjälp av utmaningen vill Naturskyddsföreningen uppmuntra oss att minska vår klädkonsumtion och skicka en signal till modeföretagen att det är dags att förändra hur de arbetar.

Vanligare med köp och sälj-sajter

Under 2000-talet har de fysiska secondhandbutikerna fått sällskap av flera köp och sälj-sajter, de första svenska dök upp redan i slutet av 1990-talet. Henrik Nordström från Fjälkinge utanför Kristianstad startade 1996 Blocket.se, där skåningarna kunde sälja och köpa prylar. Idén hade han fått efter att ha sett alla lappar på anslagstavlan i sin lokala Icabutik, där människor annonserade om saker de ville bli av med. 1997 öppnades sajten upp för hela Sverige och när Blocket.se sex år senare såldes till Schibstedt omsatte den 34 miljoner kronor.

Strax innan millennieskiftet grundades också Tradera av Kaplans auktioner. 2006 köptes sajten av Ebay men sedan 2021 är den återigen ett svenskt bolag. Enligt Tradera läggs det nu upp ungefär 1 000 nya auktioner varje timme, och var tredje sekund byter saker ägare genom sajten.

Mer än tvåhundra miljoner saker har bytt ägare tack vare sajten och sedan 2019 är den en helt cirkulär marknad. Då förbjöds nämligen annonser för nyproducerade varor. Inför sajtens 25-årsjubileum publicerades en rapport med några milstolpar i företagets historia. I rapporten berättade Sofia Hagelin, kommunikationschef på Tradera, hur synen på begagnat förändrats under de här åren: »Tidigare sågs det som ocoolt och lite unket. I dag är det supertrendigt och ett aktivt val för många som vill bidra till en hållbar framtid. Vi börjar helt enkelt se värdet i återbruk, för plånboken, planeten och vår personliga stil.«

På Tradera ser man ljust på framtiden för cirkulär shopping och har bland annat börjat ta hjälp av AI för att förbättra användarupplevelsen och göra det lättare att köpa och sälja genom deras plattform. Marknadsplatser som Tradera, Erikshjälpen och Myrorna kan troligen vänta sig fler besökare i framtiden. Enligt Svensk Handel har försäljningstillväxten inom secondhand legat mellan 7 och 18 procent de senaste åtta åren och de spår en stark tillväxt även de kommande åren. De gör bedömningen att begagnatmarknaden kommer att omsätta hela 50 miljarder kronor år 2034, och att mode toppar försäljningslistan även i framtiden.