Internationella arbetsorganisationen bildades 1919 på initiativ av amerikanska presidenten Woodrow Wilson. Delegationer från 44 länder deltog på konferensen i Washington, bland dessa fanns Kerstin Hesselgren som den första kvinnan i en svensk internationell delegation.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2023 nr 3.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) bildades på en kongress i Washington DC hösten 1919. Beslutet om att inrätta ILO var en del av fredsavtalet i Versailles 1919, och initiativet kom från den amerikanske presidenten Woodrow Wilson. I de nationella delegationerna skulle statliga representanter samt representanter för arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer ingå.
I Washington deltog representanter för 44 nationer. Enligt Versaillesfördraget skulle minst en av de sakkunniga vara kvinna när frågor som speciellt berörde kvinnor behandlades. Av de 39 nationer som var representerade vid konferensen hade 13 länder, däribland Sverige, följt denna bestämmelse.
Läs också: Konflikterna tvingade arbete, stat och kapital till förhandlingsbordet
Den svenska delegationen reste till USA en månad i förväg för att kunna göra studiebesök på olika håll. Bland annat reste de till i Chicago, New York och Washington DC där de såg hur utbildningen av socialarbetare var organiserad. Detta blev sedan ett viktigt underlag när Socialinstitutet, sedermera Socialhögskolan, i Stockholm startade 1921.
Delegationen passade också på att besöka Niagarafallen där dessa bilder är tagna. I mitten står en av regeringsdelegaterna, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren. Detta var första gången som den svenska regeringen tog med en kvinna i en delegation till en internationell kongress.
Bakom henne står SAF-chefen Hjalmar von Sydow och till höger LO-ordföranden Herman Lindqvist. De två syns också på den mindre bilden – en liten försmak av den samförståndsanda som 19 år senare ledde till Saltsjöbadsavtalet.
Dessa två fotografier ingår i ett album med flera foton från resan som han skickade till Kerstin Hesselgren efter att hon 1940 hade invalts i riksdagen för sin sista mandatperiod. Albumet finns i Kerstin Hesselgrens samling i Kungliga biblioteket, medan följebrevet återfinns i Hesselgrens samling i Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitet.
Läs också: Kerstin Hesselgren- Sveriges första yrkesinspektris
Uppdaterad 2025-09-24
Redaktionen tipsar
Få Företagshistoria direkt i brevlådan
4 nummer för 319 kr