Inflytelserik doldis

Benito Peix Geldart, fil.dr i historia och verksam som forskare och arkivarie hos Centrum för Näringslivs­historia, har under de senaste sju åren arbetat med två böcker om familjen Söderberg.

Efter den första boken kom tanken på ytter­ligare en biografi. Pelle Söderbergs son Olof Söderberg (1872–1931), var en minst lika intressant karaktär som sin far och en ton­givande person under sin tid.

Han var norsk general­konsul i Sverige och hade över 90 offentliga uppdrag, varav många som styrelse­ordförande eller vd i tunga bolag och i närings­livs­organisationer som Stockholms handels­kammare.

– Han hade stor arbets­förmåga, en bredd och ett otroligt nätverk inom svensk handel och industri. Han verkade dessutom i en spännande period i Sveriges historia, i över­gången från agrart land till en modern industri­nation. Mycket kom till stånd då inom till exempel handeln där han var en mycket viktig person. Han bidrog till ny lag­stiftning inom handel och diplomati och var dessutom en av initiativ­tagarna till Handels­högskolan i Stockholm och till det svenska tjänste­pensions­systemet, säger Benito Peix Geldart.

Läs också: Så lärde jag känna Pelle Söderberg

Olof Söderberg stod nära Wallenbergs­sfären under många år och var en nyckel­spelare även där. Från 1906 till sin död 1931 var han medlem av direktionen i Stockholms Enskilda Bank och från 1916 till 1923 ledde han en av landets äldsta och viktigaste industrier, Stora Kopparbergs Bergslag (i dag Stora Enso i Falun), där Marcus Wallenberg var styrelse­ordförande.

Men 1923 lämnade han sin post på grund av skilda meningar med Marcus Wallenberg och andra leda­möter i styrelsen. Olof var alltid mån om sin själv­ständighet.

Trots familjen Söderbergs plats som en av de mest inflytelse­rika familjerna inom det svenska närings­livet, har de fört en ganska anonym tillvaro och det har inte skrivits mycket om Olof Söderberg tidigare.

– Jag har inget enkelt svar på varför det är så. I boken diskuterar jag några tänk­bara förklaringar. Han har hamnat i skymundan i historien, kanske delvis eftersom han hamnade i konflikt med flera andra ledande personer i närings­livet. Sedan har familjen hållit låg profil även i senare generationer.

Under de fyra år Benito ägnat åt boken har han gått igenom en mängd arkiv. På Centrum för Närings­livs­historia har arkivet för företaget Söderberg & Haak varit viktigt, men även arkiven från Alecta, Stockholms handels­kammare, Svenskt Näringsliv, Stockholms köpmans­klubb och några intresse­föreningar inom industrin har varit bra källor eftersom Olof Söderberg varit engagerad i alla dessa verksamheter.

Radio CfN #21 Historien om SEB, från 1856 till idag

Även arkiv kopplade till familjen Wallenberg, Stora Ensos arkiv i Falun och flera samlingar vid Riks­arkivet och Stockholms Stads­arkiv har varit viktiga i arbetet. Genom familjen Söderberg och några enskilda arkiv i Uppsala har Benito även fått tillgång till material av mer privat karaktär, till exempel brev som finns bevarade.

– Han hade ett finger med i så mycket, men jag har valt att fokusera på nätverkandet. Man kan genom honom se mönster – se hur Sveriges tidiga handels­organisationer började sam­verka med varandra, både genom formella och informella kanaler.

Vad önskar du att läsarna ska ta med sig när de läst boken?

– Jag hoppas den kan ge en klarare bild av hur handel, finans och industri har sam­arbetat för att bygga Sverige. Olof Söderberg var en viktig pussel­bit där och jag vill ge honom en tydligare plats i den svenska närings­livs­historien.

Boken har kommit ut på Förlaget Närings­livs­historia.