1. Start
  2. /
  3. Reglering av arbetstider
Köer utanför det kvällsöppna snabbköpet i anslutning till tunnelbanan vid Hötorget, Stockholm cirka 1955. Bild ur Martin & Serveras historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Artikeln publicerades på sajten Handelnshistoria.se

År 1909 kom en första mild lag som reglerade butikernas öppet­tider. Lokala ordnings­stadgor kunde också före­komma. År 1939 infördes en regel­rätt affärs­tids­lag­stiftning: butikerna förbjöds att ha öppet under kvällar (efter klockan 18:00) och helger (efter lunchtid på lördagen).

Undantag gjordes för mjölk­butikerna som fick ha öppet en stund på söndags­för­middagarna. Detta eftersom många saknade is- eller kyl­skåp och därför var tvungna att köpa mjölk daglig­dags. Här fanns även ägg och en del torr­varor att tillgå för de som glömt att handla i tid. Senare tillkom varu­automater.

Livsmedelsautomater i hörnet av Götgatan-Ringvägen i Stockholm år 1960. Foto: Malms Reportagebyrå. Bild ur ICA:s historia arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Tidnings- och tobaks­kiosker, liksom bensin­stationer hade friare regler. Möjlighet till lokal dispens fanns: På 1950-talet fick t.ex. Martin Olssons snabbköp nere i Hötorgets tunnel­banestation i Stockholm ett special­tillstånd för kvälls­öppet.

År 1967 tilläts alla affärer ha öppet till 20:00 på vardagar. Ganska få vanliga butiker utnyttjade detta, men däremot uppstod jour­butiker. 1972 fick Sverige så full­ständigt fria butiks­öppettider, något som var än mer ovanligt i övriga Europa då än det är i dag.

Frågan blev politisk brännhet. Många hade behov av att handla kvällar och helger, men det sågs som oetiskt att tvinga personal att arbeta på sådana tider. Även en stor del av affärs­idkarna var mot­ståndare och Köpmanna­för­bundet ville åtminstone ha förbud mot söndags­öppet. De religiösa argumenten levde kvar, men hade vid denna tid börjat spelat ut sin roll.

År 1975 till­sattes en affärs­tids­kommitté: samtliga parter och partier utom Folk­partiet och Moderaterna ville reglera. Men så skedde aldrig, fast frågan var på tapeten politiskt ända till 1991. Handels­anställdas förbund drev kravet till slutet av 1990-talet, men idag förespråkar det endast förbud mot natt­öppet.

Många anställda är nämligen positiva till kvälls- och helg­öppet eftersom det ger ob-tillägg. Riks­dags­motioner mot söndags­öppet före­kommer än i dag, men då fram­hävs i stället faran för stress och ut­brändhet i ett sam­hälle som aldrig vilar.

Saken är dubbel: de som bott utom­lands kan vittna såväl över irritation, när man glömt att handla på lördags­för­middagen, som upp­skattning av det speciella lugn som råder när hela samhället kopplar av samtidigt.

Läs också: Så förändrades handeln under coronapandemin

Uppdaterad 2025-09-24

Redaktionen tipsar

Näringslivets historia i din inkorg

Fyll i din e-postadress, klicka på pilen

Prenumerera på tidningen Företagshistoria

Få Företagshistoria direkt i brevlådan

4 nummer för 319 kr

Prenumerera nu

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata