Skriv inte bara segrarnas historia

I och med näringsfrihetsförordningens genomförande kom en ny sektor att växa fram: det vi i dag kallar näringslivet och som består av allt från enskilda företagare, ekonomiska föreningar, handelsbolag och aktiebolag som producerar, förmedlar och säljer varor och tjänster både inom Sverige och globalt. Efter 150 år har vi ett internationellt sett framgångsrikt näringsliv.

Man kan fråga sig om det behövs mer historisk forskning om näringslivet?

Och det gör det, naturligtvis. För det första ger det oss perspektiv på sammanhangen och krafterna i den ekonomiska historien, i och med att de ekonomiska aktörerna ställs i centrum; ekonomi blir inte, den görs. För det andra har näringslivets förutsättningar förändrats i skärningspunkterna mellan regleringar, teknisk utveckling och ekonomiska villkor för olika branscher, vilket behöver analyseras över tid.

Avslutningsvis: forskningen har hittills i hög grad uppehållit sig vid utvecklingens segrare; storföretagen, exportindustrin och varuproduktionen. Här finns utrymme för forskning om exempelvis småföretag, tjänster och service och kvinnors företagande.