Spelkortstillverkning – ett kvinnojobb

Spelkortstillverkningen sysselsatte redan från början huvudsakligen kvinnor. Trots låga löner hade de hyfsade inkomster jämfört med samtida alternativ som att till exempel arbeta som piga.

Eskilstunas övriga arbetsmarknad dominerades dessutom av tyngre smides- och järnindustri. De manligt orienterade fack­föreningarna inom grafisk industri slog emellertid i första hand vakt om männens arbetstillfällen och löner. Jobb som klassades som kvinnliga betalades sämre.

De fackligt styrda interna motsättningarna mellan manligt och kvinnligt tillåtna jobb fortsatte. I 1938 års kollektiv­avtal för bokbindare infördes uttalade förbud mot kvinnor i en rad utpekade arbeten.

1930 löste arbetsdomstolen en lokal konflikt om Öbergs rätt att anlita kvinnor för ett visst arbete. Företaget fick då rätt mot facket. För Öbergs var det ekonomiskt gynnsamt att klassa ett arbete som kvinnligt med lägre lön.

De fackligt styrda interna motsättningarna mellan manligt och kvinnligt tillåtna jobb fortsatte. I 1938 års kollektiv­avtal för bokbindare infördes uttalade förbud mot kvinnor i en rad utpekade arbeten.

Öbergskorten utvecklades gradvis. Fabrikation av spelkort är en intrikat process som genom åren påverkades av såväl förbättrade kartong­kvaliteter som tryckteknik och maskinell utveckling. Kortlekarna trycktes med hela leken på ett enda ark. Själva tryckningen krävde bara några få personer. Sedan stansades korten ut, pressades glatta och kontrollerades så att alla kort fanns med. Många kvinnor var sysselsatta med dessa moment.

Peder Herzog förvandlade den svenska förlagsbranschen

Varje litet fel i kartong, tryck eller efterbehandling gjorde hela leken oduglig. Kravet på noggrannhet var stort. Kartongen har flera skikt och skulle vara lagom styv. Korten fick inte vara genomskinliga på minsta vis och skulle vara jämna och behagliga att hålla i.

Kanthållfastheten skulle vara hög med minimal fransning när korten blandas. Öbergs styrka var förmågan att tillgodogöra sig tekniska framsteg som gjordes i andra stora kort­producerande länder som Tyskland, England och USA. Fram till 1939 var trycket litografiskt men då övergick Öbergs till foto­mekanisk framställning. 1950 införde man plast­behandling av korten. Spelkort med blind­skrift lades också in i kollektionen.

Kortleken från Eskilstuna

Stämpelskatten betalades genom att Öbergs köpte skattekvitton på Posten, 1 kr per lek, för skatte­kvitton som klistrades på kort­lekens hjärteress. En representant för Postverket satte sedan personligen en stämpel på skatte­märket innan kortleken förpackades.

Krav på kontrollerad skattestämpling gällde fram till 1962 medan skatt­skyldigheten kvarstod till 1967. En kortlek inköpt utomlands skulle stämpel­beläggas i tullen. Att spela med ostämplade kort var förenat med böter.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!