I detalj: stormköket

Det första sotningsfria fotogenköket togs fram av Frans Wilhelm Lindqvist (1862–1931). Eftersom uppfinningen var den första i sitt slag fick den heta just Primus. Vid S A Andrées ballongexpedition mot Nordpolen 1897 ingick självklart ett Primuskök i utrustningen. Expeditionen slutade tragiskt, men till skillnad från deltagarna överlevde Primusköket 33 års exponering för extremt väder och vind.

Det återfanns 1930 på Vitön i Norra ishavet och var då redo att användas. Det fanns till och med fotogen kvar i behållaren. Länge fanns Primus fabrik på ön Lilla Essingen i Stockholm. Företaget lämnade vid mitten av 1950-talet och i dag är det mest namnet Primusgatan som minner om verksamheten. Huvudkontoret finns nu i Solna.

Koka maten i låda

PRIMUSKÖKET BESTÅR AV:

• Brännaren. Lågan blir ren och håller hög värme. Bränsleåtgången är mycket liten.
• Tidigare fotogenkök hade veke men Primusköket hade i stället brinnande fotogengas, vilket gjorde att det inte sotade.
• Liten skål för rödsprit. För att tända köket måste man först elda en skvätt rödsprit i skålen, och därmed hetta upp röret från fotogenbehållaren.
• Behållare för fotogen, med luftpump som pressar upp vätskan.
• Robust och bärbart. Primusköket blev snabbt en succé i turismens första genombrottstid. Fjällvandring och friluftsliv var högsta mode inom den växande medelklassen.
• I röret förgasas bränslet genom upphettning.