Prylen: 102 bitar stålhård precision

Carl Edvard Johansson (1864—1943) påstod att han kunde klyva ett hårstrå i tvåhundra delar och sedan mäta dem med sin kombinationsmåttsats. Och konsten att mäta tusendelar av millimetrar visade sig kunna påverka världspolitiken. Myndigheterna i USA beordrade 1915 att det de kallade för ”Johnny blocks” skulle användas vid samtliga civila och militära verkstäder som tillverkade krigsmateriel, och enligt den amerikanska pressen var Johanssons kombinationsmåttsats orsaken till den amerikanska krigsmaktens framgångar i första världskriget.

Myndigheterna i USA beordrade 1915 att det de kallade för ”Johnny blocks” skulle användas vid samtliga civila och militära verkstäder som tillverkade krigsmateriel, och enligt den amerikanska pressen var Johanssons kombinationsmåttsats orsaken till den amerikanska krigsmaktens framgångar i första världskriget.

Historien om uppfinningen börjar många år tidigare när Carl Edvard Johansson 1888 fick anställning på Carl Gustafs stads gevärsfaktorie i Eskilstuna. Han insåg att det inom vapen-tillverkningen fanns ett stort behov av standardiserade mått, där en tillverkning med hög precision skulle medföra att alla delar kunde användas till alla gevär inom samma serie. Åtta år senare, samma år som han gifte sig med sin Margareta, uppfann Carl Edvard Johansson kombinationsmåttsatsen.

Året var 1896. Måttsatsen bestod av 102 delar i stål och stålbitarna slipades hemma på den nyblivna hustruns ombyggda Singer-symaskin. Passbitarna hade en noggrannhet på några bråkdelar av en tusendels millimeter. Lades två bitar sida mot sida fastnade de i varandra — så slät var ytan. Hur han kunde slipa bitarna med sådan precision vet ingen idag — Carl Edvard Johansson var noggrann med att inte avslöja hela tillverkningsprocessen, och slipmetoden är en hemlighet han tog med sig i graven.

Företaget C.E. Johansson AB bildades i Eskilstuna 1901. Så småningom blev den lilla verkstaden ett miljonbolag med kontor även i USA. Grundaren till Cadillac Automobile Company, Henry M. Leland, var 1908 den första i USA att köpa kombinationsmåttsatsen, vilken kostade lika mycket som en medelstorbil. Lelands konkurrent Henry Ford köpte kort därefter sin. Åren som följde reste Carl Edvard Johansson mycket, både inom Europa och till USA. Under sin livstid korsade han Atlanten 22 gånger.

Trots framgångarna drabbades Carl Edvards företag av ekonomiska problem. 1923 flyttade han och familjen till USA och Carl Edvard Johansson, då 55 år gammal, anställdes av sin vän Henry Ford, som tog över tillverkningen av kombinationsmåttsatsen. År 1929 hade 11 000 måttsatser, med totalt en miljon stålbitar, tillverkats och sålts. Henry Ford sade senare att det hade varit omöjligt att tillverka A-Forden och V8:an i så stora serier och med så hög kvalitet utan Johanssons kombinationsmåttsats.

När Carl Edvard Johansson var 72 år flyttade han tillbaka till Sverige. Året var 1936 och företaget C.E. Johansson AB rekonstruerades. Sex år senare dog Carl Edvard. Hans företag levde vidare och köptes 2002 av Hexagon Metrology, specialiserat på industriell mätteknik och även det med säte i Eskilstuna. Kuriosa: Carl Edvard Johanssons standardmått för tum accepterades så småningom i både England och USA. Dessförinnan skiljde sig storleken av dessa mått en aning länderna emellan.