1. Start
  2. /
  3. En småländsk brukshistoria

Samhället Bruzaholm har drygt 240 invånare och bruket utgör den enda betydande arbetsplatsen på orten. Genom samhället rinner Brusaån, ett biflöde till Silverån, som hör till Emåns uppsamlingsområde.

Detta är också en dramatisk berättelse där anläggningarna vid återkommande tillfällen förstörts genom brand eller genom Brusaåns våldsamma översvämningar – för att varje gång återuppstå i ny form tack vare människors ansträngning och envishet. Den gjuteriverksamhet med vilken vi idag förknippar namnet Bruzaholm inleddes vid 1800-talets början.

BLÄDDRA BLAND BILDERNA UR BRUZAHOLM BRUKS LÅNGA HISTORIA

Bruzaholms bruk med övre dammen i förgrunden, herrgården till vänster, delar av radiatorverkstaden till höger och gjuteriet samt kraftstationen i bakgrunden på flygfoto från 1940-talet. Bruzaholms bruks arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Bruzaholms bruk på en litografi av Tora Thersner från 1853. Från vänster: två arbetarbostäder på Smedjebacken, herr-gård, hammarsmedja, kolbod och masugn. Källa: Bruzaholms bruksmuseum.
Arbetarbostaden Lustgården, uppförd på 1870-talet, och dess invånare. Byggnaden inrymde även skolsal. Källa: Bruzaholms bruksmuseum.
Hagelsrums masugn vid Silverån, mellan Målilla och Hultsfred. Masugnen från 1850-talet kan ge en uppfattning om hur masugnen vid Bruzaholm kan ha sett ut. Källa: Kalmar läns museum.
Interiör med remdrivna maskiner i den mekaniska verkstaden. Källa: Bruzaholms bruksmuseum.
Johan Olof Lundberg och hans söner annonserade flitigt om brukets pro¬dukter. Här annonser ur Tidskrift för landtmän från 1900. Källa: Kungliga Biblioteket.
Anställda med metallduksvävstolar i bakgrunden på AB Metallduk i Bruzaholm, troligen 1920-tal. Källa: Bruzaholms bruksmuseum..
Värmepannor och radiatorer blev brukets nya succéprodukter under 1930-talet. Bengt-Göran Karlsson svetsar i radiatorverkstaden 1962. Bruzaholms bruks arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
En våldsam explosion och efterföljande brand 1965 förstörde verkstadsbyggnaden från 1859. Källa: Jönköpings läns museum.
Holger Alm och hans efterträdare som vd, Dick Wilhelmsson, på konto¬ret 1987. På väggen ett porträtt av Holger Alms far, Carl August Alm. Källa: Bruzaholms bruksmuseum.

Den gjuteriverksamhet med vilken vi idag förknippar namnet Bruzaholm inleddes vid 1800-talets början. Detta är också en dramatisk berättelse där anläggningarna vid återkommande tillfällen förstörts genom brand eller genom Brusaåns våldsamma översvämningar – för att varje gång återuppstå i ny form tack vare människors ansträngning och envishet.

Från sjömalm till specialjärn på 360 år

Dagens Bruzaholms bruk är ett högmekaniserat maskinformningsgjuteri med inriktning på högkvalitativt slit- och värmebeständigt gjutgods av järn, som till stor del exporteras. Företaget ingår i privatägda Cellwoodgruppen och har cirka 65 anställda. År 2020 fyller Bruzaholms bruk 360 år, vilket bland annat firas med jubileumsskriften ”BZH360 – En småländsk brukshistoria”.

BZH360 – En småländsk brukshistoria

Bruzaholms bruk fyller 360 år 2020 och hör till Sveriges äldsta industriföretag. För att fira jubileet fick Centrum för Näringslivshistoria i uppdrag av Bruzaholms bruk att göra en jubileumsskrift. Det bildrika ”bokasinet” bjuder läsaren på en resa från det gamla ränneverket vid Brusaån till industrigruppens Cellwoods moderna anläggning.

Om författaren: Anders Houltz är docent i teknik- och vetenskapshistoria och verksam som forskningschef vid Centrum för Näringslivshistoria. Hans forskning handlar om näringslivets och industrins historia men också om museer, utställningar, kulturarv och bebyggelse.

Beställ boken här

Uppdaterad 2025-09-24

Redaktionen tipsar

Näringslivets historia i din inkorg

Fyll i din e-postadress, klicka på pilen

Prenumerera på tidningen Företagshistoria

Få Företagshistoria direkt i brevlådan

4 nummer för 319 kr

Prenumerera nu

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata