Ett hållbart system

De flesta företag föds ur en uppfinning eller enskilda entreprenörers drivkraft. Svenska Retursystem, SRS, föddes i ett forum inom dagligvaru­branschen, där målet var att hitta gemensamma och hållbara logistik­lösningar. Ingen enkel uppgift, kan tyckas. Men parternas ihärdighet resulterade i starten av ett företag som revolutionerade logistiken. Idén var att ersätta engångs­kartonger och träpallar med återanvändnings­bara lådor och pallar i tålig plast. Och att sedan få dessa lådor och lastpallar att cirkulera mellan mat­producenter, grossister och butiker.

– Men det var ingen lätt process. Det tog många år att enas om storlekar på returlådor och pallar, berättar Jörgen Friman som då var logistikchef för Dagligvaruleverantörers Förbund och i dag är vd för samma organisation.

Läs också: Omställningen då och nu

Svenska Retursystem AB bildades 1997, gemensamt ägt av organisationerna Dagligvaru­leverantörers Förbund och Svensk Daglig­varuhandel. Bolaget skulle göra verklighet av visionen om gemensam, kostnads­effektiv och hållbar logistik. De skulle förse branschen med lådor och lastpallar som löpte genom alla anhalter i logistik­kedjan med hjälp av en pant – 40 kronor per låda och 200 kronor per pall – som slutligen betalades tillbaka när Svenska Retur­system fick tillbaka lådor och pallar för rengöring innan de på nytt skickades ut till producenterna.

– Det innebar en investering på 600–700 miljoner och var ett kolossalt stort åtagande från båda ägarna, säger Jörgen Friman, som sedan satt i Svenska Retursystems styrelse fram till 2017.

1999 gavs en lådtillverkare i England uppdraget att tillverka en packlåda de utvecklat tillsammans med SRS. Våren 2000 hade SRS således lådor av grå, tålig plast redo att skicka ut i systemet för att lastas med matvaror. Och den 8 mars invigdes det första låd­tvätteriet på logistik­anläggningen i Helsingborg. Nu hade Svenska Retursystem alla bitar på plats. Ändå fick de inte systemet att snurra som de ville. Till slut fick handels­kedjorna kräva att producenterna inom daglig­varu­industrin gick in i systemet. Skånska producenten Mariannes morötter blev den första kunden att packa i SRS:s lådor.

– Det är en läxa att lära. Alla därute kände inte till att de skulle ansluta sig. Det fanns företag som nyligen gjort egna investeringar som inte var anpassade till våra returenheter, säger Jörgen Friman.

VERKSAMHETEN TAR FART
För pallarna fanns även en annan intressent – bryggeri­näringen som ville ha retur­helpallar med speciella spår anpassade för Systembolagets lyftar. Det innebar att Svenska Retursystem kunde lägga en order på 800 000 lastpallar från skånska Perstorp Plastic, till både daglig­varuhandeln och bryggerierna. När höstlöven dalade 2001 började även lådkarusellen snurra på och företaget byggde ytterligare en logistik­anläggning i Örebro.

Läs också: Lastpallen som revolutionerade världen

2004 utvidgades Helsingborgs­anläggningen och samma år började anläggningen i Västerås att byggas. Mellan 2004 och 2010 växte verksamheten rejält. 2008 utnämndes Svenska Retursystem till Gasell-företag och hamnade på tidningen Dagens Industris lista över Sveriges snabbast växande företag. Och året därpå kunde SRS stolt presentera sin uppgraderade lastpall från amerikanska tillverkaren Shuert, utvecklad särskilt för att passa de egna lådorna.

Trots att i princip hela dagligvarubranschen nu använde Svenska Retursystems returlådor packades fortfarande maten som distribueras till restauranger och storkök i wellpappkartonger. Men 2018 slöts ett avtal mellan Livsmedels­grossisterna (där företag som Martin & Servera och Menigo ingår) och Svenska Retur­system och i april 2019 började de att ta emot och skicka livsmedel i returlådor. Därmed hade ännu en bransch anslutit sig till retur­systemet.

När bolaget började ställa krav på under­leverantörer att minska sitt klimat­avtryck gav det en hävstångs­effekt.

LIVSCYKELANALYS
Att ständigt söka förbättringar och minska klimat­avtrycket har varit något av bolagets signum sedan starten. Genom att göra en livscykel­analys tog de reda på var i flödet miljö­påverkan var störst. Transporterna och att lådorna producerades av jungfrulig plast var de största bovarna. I starten maldes kasserade lådor ner och återvanns till plastpellets eftersom livsmedels­industrin ställde hårda krav på ursprunget i plasten i retur­lådorna. Tack vare ett holländskt företag som malde ner enbart SRS:s lådor i en certifierad process förverkligades drömmen om att göra nya lådor av gamla. 2021 skickade Svenska Retursystem 213 ton material till återvinning och fick tillbaka 185 000 nya lådor.

Läs också: Teknik för ett hållbarare samhälle

Livscykel­analysen skapade också ringar på vattnet. När bolaget började ställa krav på under­leverantörer att minska sitt klimat­avtryck gav det en hävstångs­effekt. Lådtillverkaren i England förstod till slut hållbarhets­tänket och hur det kunde attrahera nya kunder att till exempel byta från kolkraft till fossilfri energi.

HJÄRTAT I VERKSAMHETEN
Logistik­anläggningarna är hjärtat i Svenska Retur­systems verksamhet. De pumpar ut pallar och lådor i varu­omloppet och tar emot dem för rengöring innan de går ut på nästa vända. 2021 tvättades totalt 172 miljoner lådor, 6,9 miljoner helpallar och 3,2 miljoner halvpallar. Här jobbar merparten av företagets nu 200 anställda. I maj 2023 ska nästa logistik­anläggning stå klar i småländska Vaggeryd. Där har Svenska Retur­system tagit det cirkulära tänket ännu längre. Hela taket täcks med sol­celler, vilket ger drygt fem megawatt i installerad effekt. Även på anläggningen i Västerås installeras nu solceller på taket.

– Vi tittar också på möjligheterna att sätta upp laddstationer för lastbilar eftersom vi gärna vill skynda på transportsidans utveckling, säger Pontus Björkdahl, som är hållbarhetschef på SRS.

Läs också: En förändrad miljö

Med tanke på de krav de ställer på sina transporter är det säkert välkommet: åkerierna de samarbetar med har fått skriva under på att Svenska Retur­systems transporter ska vara helt fossil­fria till 2025, genom användning av el, biogas, vätgas och HVO100. De framtida material­kraven är ännu tuffare. Även om Svenska Retur­system återanvänder 98 procent av plasten i sina uttjänta lådor innehåller de inget förnybart material i dag, men 2030 ska all nyproduktion göras av återvunnen eller förnybar råvara som till exempel majs eller sockerrör.

Samverkan med andra specialister har varit Svenska Retur­systems modell från starten. Just nu pågår samarbeten för att ställa om plast­tillverkningen till fossil­fritt, men där har utvecklingen ännu inte kommit lika långt som när det gäller till exempel fossil­fria transporter.

– För oss handlar det om att vara en aktör som driver på utvecklingen i en hållbar riktning och som hittar nya lösningar som stärker vår cirkulära affär och inspirerar andra, säger Pontus Björkdahl.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!