Folkhem på hjul

Att kunna ta ut fem veckors ledighet under året är i dag en självklar rättighet. Betydligt kärvare var det för 1930-talets anställda som behövde gå tillbaka till sina jobb redan efter två veckors ledighet. Samtidigt var den lagstadgade semestern som infördes 1938 något av en revolution, då man innan dess inte hade haft rätt att ta ledigt över huvud taget.

Turismen fick i och med denna förändring ett genombrott, och allt fler svenskar gavs möjlighet att upptäcka världen.

Campar man kan man också helt utnyttja den fullkomliga frihet som bilen erbjuder

”Nu kör vi dit kylaren pekar”, konstaterades det 1938 i tidningen Bilekonomi som IC gav ut. Budskapet var att bil­semestern borde innebära ett friare liv och inte vara så inrutat som vardagen.

I stället borde den bilburna fri­tiden inspireras av seglingens mer oplanerade livsstil. Kort sagt: man började campa. Med tält i bagaget kunde man i verklig mening köra dit kylaren pekade. ”Campar man kan man också helt utnyttja den fullkomliga frihet som bilen erbjuder”, menade man.

Versalerna IC stod för Bilägarnas Inköps­central och var ett kooperativ som bildats 1926. Det levde kvar till 1969 då man bytte namn till OK.

Målet för IC var att göra bil­ägandet så ekonomiskt som möjligt, och då var förstås camping ett sätt att hålla kostnaderna nere. Ett annat argument som IC framhöll var att tältande sågs som en form av hälso­samt fri­lufts­liv.

FOLKLIG BILKULTUR
År 1946 infördes tre veckors semester som gjorde att ännu längre bil­utflykter kunde göras, och efter kriget var det återigen möjligt att ge sig ut i Europa. Men det var först på 1950-talet som bil­semestern fick en bredare folklig förankring, då väl­ståndet gjorde det möjligt för allt fler att skaffa bil.

Läs också: Böda Sand – från fricamping till dokusåpa

När Sverige förvandlades till bil­samhälle under 1950-talet fick bilen en annan innebörd än den haft tidigare. I boken ”Har vi råd med bilen?” från 1956 konstaterade författaren att ”Bara för några årtionden sedan var bil­ägandet ett få­tals­privilegium. Privat­bilen var en över­klass­leksak, ett klass­märke. Men så är det inte längre.”

Till campandet hörde en mängd olika prylar som skulle göra bil­semestrarna praktiska och bekväma: väskor med mat­serviser, gasol­kök och hop­fäll­bara bord.

Formuleringen kan tyckas väl skarp men bilen var från början en lyx­artikel som bara några få hade råd med. Den folkliga bil­kulturen blev möjlig genom det väl­stånd som växte fram efter andra världs­kriget, där det också fanns möjligheter till större fri­tid. Ett ökat behov av bil­kartor vittnar om denna utveckling, och IC erbjöd en praktisk Sverige­karta där alla bensin­stationer tydligt hade markerats.

Till campandet hörde en mängd olika prylar som skulle göra bil­semestrarna praktiska och bekväma: väskor med mat­serviser, gasol­kök och hop­fäll­bara bord. Luft­madrassen var en teknisk finess som uppstod vid denna tid då det fiffiga och effektiva sättet att göra saker förstärkte känslan av att leva modernt och rationellt.

RULLANDE FRITIDSHUS OCH MOTELL
Antalet camping­platser ökade under 1960-talet då många skaffade sig husvagn som semester­bostad. Ett dotter­bolag till IC, Termoindustrier i Eskilstuna, till­verkade hus­vagnar i glas­fiber­armerad plast. Priset för det rullande fri­tids­huset var 5 500 kronor, och då ingick gasol­kök och mat­bord som vid sängdags för­vandlades till en bädd­bar brits.

Mer ledighet och bättre ekonomi för den större delen av befolkningen innebar att bil­turismen ökade i landet. Vid sidan av pensionat och hotell, som varit de tidiga bilisternas natt­härbärgen, uppstod ekonomiska alternativ som bil­camping­platser och enklare uthyrnings­rum för turister och yrkes­förare.

Läs också: En ny sorts hästkraft

Redan strax efter kriget hade oljebolaget Esso provat med enkla över­nattnings­rum för långtradar­chaufförer, men man insåg snart att behovet av bil­anpassad natt­vila var betydligt större. Sverige hade blivit moget för motell.IC insåg tidigt detta, och redan 1952 öppnades det första motellet.

Det låg i Njurunda strax söder om Sundsvall, intill Riksväg 13 som nuvarande E4 hette då. Anläggningen rymde förutom bensin­försäljning och bil­service även en liten kiosk och servering. Byggnaden var ganska blygsam och påminde mer om ett bostads­hus, men skylten utanför ledde bil­resenärerna rätt.

I tidningen Bileko som IC gav ut presenterades motellet som det första i Sverige. Att företeelsen var ny intygas av att ordet motell behövde ges en förklaring i texten.

Detta första motell var mer att betrakta som vandrar­hem i anslutning till bensin­stationen, men snart uppfördes motell av mer amerikanskt snitt, utformade som rader av små hus där bilen parkerades framför en egen ingång. År 1962 invigdes i Öjebyn utanför Piteå en anläggning av den modellen.

SEMESTERPAKET
OK Motor­hotell erbjöd på sjuttio­talet semester­paket med fri­biljetter till olika lokala evenemang. I Sundsvall kunde sju­dagars­gästerna gå in gratis på Folkets park och utan kostnad åka med Vasa­båtarna till Finland.

År 1974 satsade OK på uthyrning av hus­vagnar till en kostnad av 80 kronor per dygn. 450 husvagnar inköptes och placerades ut runt om i Sverige.

OK gav också ut en rese­handbok med titeln ”Udda resmål i Sverige” som tipsade om sevärd­heter inom landets gränser. På OK-stationerna ordnades dessutom turist­avdelningar som en service för semestrande bilägare.

Läs också: Hotell med industrihistoria

År 1974 satsade OK på uthyrning av hus­vagnar till en kostnad av 80 kronor per dygn. 450 husvagnar inköptes och placerades ut runt om i Sverige. Den som ville kunde också komplettera med att hyra en kanadensare.

En poäng med hyres­vagnarna var att man inte måste släpa en egen hus­vagn över stora avstånd, och förstås den ekonomiska vinsten att inte behöva lägga ut pengar på något som bara utnyttjades en kort period under året.

BILSEMESTRANDET MINSKAR
Charter­resor till andra länder har ökat stadigt sedan dess, vilket gjort att bil­semestrandet i Sverige minskat. Många väljer att långtids­parkera sin husvagn i stället för att vara ute längs vägarna, och tält har mer kommit att förknippas med ungdoms­festivaler och fjäll­vandring.

Samtidigt blir fyr­hjuls­drivna bilar med terräng­egenskaper allt vanligare. Så det bilburna natur­intresset har inte avtagit med åren, däremot har formerna för det ändrats.

Läs också: Järnvägen band ihop Sverige