1. Start
  2. /
  3. År 2000 har alla svävare – spådde ICA 1960
Så handlar vi om 10 år – ICAs framtidsspaning 1960

Mot slutet av 1960-talet samlar ICAs vd Nils-Erik Wirsäll trettio kollegor, konsumentjournalister och sakkunniga för att spekulera om framtiden.

Från ICAs framtidsbok 1960: ”Så handlar vi om 10 år”. Illustration av Lars Ljungqvist.
Från ICAs framtidsbok 1960: ”Så handlar vi om 10 år”. Illustration av Lars Ljungqvist.
Från ICAs framtidsbok 1960: ”Så handlar vi om 10 år”. Illustration av Lars Ljungqvist.
Från ICAs framtidsbok 1960: ”Så handlar vi om 10 år”. Illustration av Lars Ljungqvist.
Från ICAs framtidsbok 1960: ”Så handlar vi om 10 år”. Illustration av Lars Ljungqvist.
Från ICAs framtidsbok 1960: ”Så handlar vi om 10 år”. Illustration av Lars Ljungqvist.

Bland annat trodde man att Sveriges befolkning redan inom tio år skulle uppnå 9 miljoner (vilket vi idag vet inte skedde förrän år 2002.) Att ICA skulle få uppmärksamhet från en internationell – och då främst amerikansk aktör– skedde inte heller. (Däremot var ju holländska Ahold storägare i ICA under en period under 2000-talets början.) 1960 trodde man även att två tredjedelar av Sveriges befolkning snart skulle vara bosatta i någon av de tre nya storstäderna Mälarstad, Västerstad och Österstad. Norrlands inland, däremot, trodde man skulle bli avfolkat, till skillnad från kustsamhällena där det skulle finnas flera större samhällen än i resten av Sverige vilket i sin tur skulle leda till flera så kallade ”butiksjättar”.

När det kommer till befolkningskoncentration och produktutveckling (av främst förpackningar) samt en mer rationell distributionskedja så gissade dock Wirsäll och hans team rätt. Mycket förändrades på det området under det årtionde som följde. Panelen var även överens om att vi kring år 1980 skulle komma att bo annorlunda, kommunicera annorlunda och större utsträckning köra bil, vilket då skulle påverka hur våra mataffärer skulle komma att se ut. Tekniken skulle ta en större plats i våra liv men inte kontrollera det och konsumenten skulle stå mer i fokus för så väl stadsplanering som i reklam.

I kapitlet ”Långt bortom 70-talet” flyttas visionerna ännu längre fram i tiden. Nu spanar man hela vägen fram till år 2000, fyrtio år fram i tiden.

År 2000 tror Wirsäll och panelen att människor tar sig fram med svävare och något de kallar ”trottoarbussar”. Vi bor i hus av plast med inbyggda dammsugare som suger in dammet i väggarna.  Maten vi köper i de – alltid öppna – affärerna behöver inte förvaras i kyl eller frys, och vi äter koncentrerade näringspreparat. Med omvärlden har vi kontakt genom bildtelefoner, och den så kallade världs-tv:n kan ta in program från hela världen, med varierande resultat. Datorer har vi, men endast som hjälpreda för att till exempel få menyer med kontrollerat kaloriintag. I matbutiken finns det enorma mängder av varor och när man ska betala så skannar en maskin av våra varor, inte en kassör. Låter som dagens utveckling av självbetjäningskassor?

Så handlar vi om 10 år är ett typexempel på 60- och 70-talets framtidsvisioner och ett bevis på att det är svårt, om än givande, att sia om den till och med relativt närstående framtiden.

”Framtiden Förr” är en artikelserie på BizStories om framtidsspaningar och framtidsvisioner från förr .

Här hittar du alla artiklar om Framtiden Förr.

Uppdaterad 2025-09-24

Redaktionen tipsar

Näringslivets historia i din inkorg

Fyll i din e-postadress, klicka på pilen

Prenumerera på tidningen Företagshistoria

Få Företagshistoria direkt i brevlådan

4 nummer för 319 kr

Prenumerera nu

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Markera för att samtycka till användning av Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

Markera för att samtycka till användning av Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för annonsmätning
För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

Markera för att samtycka till användning av Cookies för personlig annonsmätning
För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

Markera för att samtycka till användning av Cookies för anpassade annonser
För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata