Från obskyr sajt till trovärdig källa

I dagarna firar Wikipedia 15 års-jubileum. Vi passade på att prata med en av de mest erfarna svenska wikipedianerna, Lennart Guldbrandsson.

Vilka har varit de största händelserna under Wikipedias 15 år?

– Wikipedia föddes 2001 som ett komplement till ett annat, expertskrivet, uppslagsverk. Under det första året insåg man dock att Wikipedia växte mycket snabbare än det andra uppslagsverket. Allmänhetens uppmärksamhet fick man förmodligen efter attacken mot USA den 11 september. Traditionella uppslagsverk och tidningar lyckades inte täcka helheten tillräckligt snabbt medan Wikipedia gjorde det.

Året därpå började en person använda ett datorprogram för att automatskapa artiklar om amerikanska orter. Det gjorde att ännu fler upptäckte Wikipedia, när de sökte efter information om sina hemorter. Omkring 2007 började allt fler lita på Wikipedia, eftersom det var ”tillräckligt bra”, men det gjorde också att kraven på att det som stod i Wikipedia skulle vara sant ökade. Det ledde till en jättesatsning på att lägga in källhänvisningar, som vi fortfarande kan se effekterna av.

Nästa stora utveckling skedde omkring 2008 när arkiv, bibliotek och museer började inse att Wikipedias artiklar hade många gånger fler besökare än deras egna webbplatser, och efter en kort skeptisk period inledde samarbeten med wikipedianer runt om i världen. Samma sak har sedan skett med såväl universitetsvärlden som sjukvården, där professionella har börjat bidra till Wikipedia på ett organiserat sätt, eftersom det är därifrån allmänheten hämtar sin information.

Sedan 2009 ungefär har Wikipedia haft en stor satsning på att nå nya grupper skribenter, inte minst kvinnor och personer som bor utanför västvärlden. Den utvecklingen har vi ännu inte sett slutet på.

I motsats till för 15 år sedan, har gemenemans inställning till internet och wikipedia som källa förändrats? Till det bättre? Sämre?

– Jag såg ett roligt citat häromdagen på internet: ”Folk som var kritiska mot Wikipedia för ett par år sedan delar nu glatt länkar till de värsta klickbetessajterna.” Men jag tror inte att det är den enda utvecklingen. Som jag skrev ovan blir det allt fler yrkesexperter som bidrar till offentliga sajter, snarare än att enbart skriva för sina gelikar. Det i sig har fått effekten att experterna tvingas tävla om uppmärksamheten. Där är det inte säkert att de mest vederhäftiga lyckas bäst. Just därför skaffar allt fler tidningar och traditionella medier internetgranskningsfunktioner. Än så länge har Wikipedia inte hamnat på deras varningslistor. Snarare har media börjat behandla Wikipedia som en av flera källor, och allmänheten har gjort detsamma.

Hur har Wikipedias eget arbete med källkritik förändrats under de 15 åren? Är det samma regelverk som gäller idag?  

– De första åren fanns det knappt några källhänvisningar. Det blev alltmer viktigt ju fler skribenter som kom till Wikipedia med olika bakgrund och olika förkunskaper. Källhänvisningarna blev ett sätt att avgöra vilken sida som hade rätt, d.v.s. vad som skulle stå i artiklarna. Det systemet utvecklades med råd och tankar om vilka sorters källor som var bäst att använda sig av.

Ett viktigt fall som fortfarande nämns som vägledande var en artikel om en journalist, där det under flera månader stod att han varit inblandad i mordet på John F. Kennedy. Efter att det tagits bort diskuterades olika sätt att hantera liknande situationer i framtiden. Lösningen var att göra artiklarna om levande personer till en särskild kategori där kraven på källor var högre.

Frågan om källhänvisningar har aktualiserats gång på gång, inte minst när allt fler experter har börjat skriva på Wikipedia. Särskilt uppstår diskussionen om att experter ska slippa att göra källhänvisningar, att deras expertis ska vara tillräcklig garanti för att det de skriver stämmer – men med tanke på att experter också blir oeniga kommer kraven på källhänvisningar fortsätta att finnas kvar framöver. Däremot har det blivit allt lättare att göra källhänvisningar och referenser. Med den nya metoden skapar man en korrekt källhänvisning på under en minut.

Vilka är Wikipedias främsta utvecklingsområden?

2009-2010 deltog över 1000 personer i Wikimedia Foundations arbete med att skapa en ny strategi. Där utkristalliserades fem fokusområden: 1. Öka räckvidden, 2. Öka kvaliteten på innehållet, 3. Öka deltagandet, 4. Stabilisera infrastrukturen, och 5. Uppmuntra innovation. Den planen gällde fram till 2015.

Nu pågår ett nytt arbete med att sammanställa nya strategiska mål. Troligen kommer åtminstone några av de tidigare målen att ingå där. Oavsett finns det några olika sorters projekt som kommer att fortsätta framöver: samarbeten med experter, inbjudningar till underrepresenterade grupper, kvalitetssatsningar, korsbefruktningar mellan språkversionerna och tekniska lösningar på några av de utmaningar vi står inför.

 Hur firar ni 15 års jubileet?

– Det pågår fester och evenemang runt om i världen. Inte bara den 15 januari, då engelskspråkiga Wikipedia startade, utan hela året, eftersom en hel rad språkversioner såg dagens ljus redan under 2001. Svenskspråkiga Wikipedia kommer därför lägga mycket av sitt firande i maj, eftersom det var då vi fick de första artiklarna på svenska. Men vi vet också att det händer saker kontinuerligt, eftersom folk får tid och inspiration att fira världens största uppslagsverk.

Läs även vår intervju med Jimmy Wales, Wikipedias grundare