ICAnders succé

I samband med Hakonbolagets marknadsföringskampanj 1971 gavs reklamchefen Anders Wijk i mångt och mycket fria händer att finna extra effektiva marknadsföringsåtgärder. (Den svenska ekonomin kännetecknades vid den här tiden av avmattning och den privata konsumtionen hade stadigt vikt nedåt.) Resultatet blev ICAnder – en märkligt neutral figur som i sig egentligen inte symboliserar någonting alls. Syftet var dock i första hand att väcka uppmärksamhet, vilket också lyckades långt över förväntan.

Lanseringen
Enligt Anders Wijk och f.d. vd:n Nils-Erik Wirsäll planerades att ICAnder steg för steg skulle ändra utseende och sedan kompletteras med en ”livsledsagarinna” – MonICA. Först tecknades han med slutna ögon, vilket allmänt tolkades och omskrevs som ett tecken på blyghet. Efter en kort tid upphörde den blyga perioden och ögonen öppnades som planerat, vilket i sig blev en händelse: ”Nu öppnar han ögonen!” – och slutligen, i samband med Eol- och Essve-lanseringen 1973, stod så MonICA vid hans sida.

Det som gjorde att ICAnderfiguren så snabbt kunde bli igenkänd och uppskattad hos allmänheten var den s.k. ICAnderparaden. Under sommaren 1971 rullade detta samarrangemang mellan Hakonbolaget, SAAB och Trafiksäkerhetsverket landet runt. Syftet var att publiken skulle ta del av lättsmält underhållning, konsumentinformation, nyttiga trafikinstruktioner samt ett mindre bingospel vars behållning tillföll den lokala skolpolisverksamheten.

Läs artikel om ICAnder och MonICA på Aftonbladet Kultur

Inte mindre än 343.000 personer uppskattas ha slutit upp i 76 städer för att se artister som Lasse Lönndahl, Towa Carson och Marcus Österdahls kvartett uppträda på ett lastbilsflak. Detta mäkta populära evenemang upprepades efter samma mönster under sommarmånaderna de nästkommande åren och kompletterades dessutom med s.k. ICAnderträffar för köpmän och anställda.

Överallt och i alla kläder

ICAnders vänliga uppsyn kunde under hela 1970- och 1980-talen beskådas i mängder av olika sammanhang: I annonser, i flygblad, på skyltmaterial i butikerna, på butikernas exteriörer, på distributionscentralernas varubilar samt som reklamtryck på otaliga bussar, taxibilar, affischtavlor och annonspelare.

Det var inte ovanligt att hela butiker, inte helt olikt en julskyltning, skrudades i ”ICAnderdräkt”. Dessutom framställdes hundratals varianter av ICAnder anpassade efter situationen, allt från ICAndrar i pappram till den speciella ICAnderdockan som kunde köpas av barn och en intresserad allmänhet. Uppgifter bara från 1971 talar om att inte mindre än 928.000 ICAndrar i papp distribuerades från Hakonbolagets reklamavdelning.

Upptäck mer på www.ica-historien.se

Något som var signifikativt under de första åren var också att ICAnders kläder byttes ut i takt med att butiksmodet förändrades. Den första upplagan bar således Hakonbolagets rödrandiga förkläde med beige skjorta och marinblå byxa. Snart ikläddes han emellertid de för 1970-talet betydligt mer moderiktiga färgerna brunt och orange. Vid speciella tillfällen, som exempelvis i samband med ett ishockey-VM eller någon form av idrottssponsring, kunde han med lätthet skrudas om – själva figuren var och förblev alltid densamma.

Omkring 1990 upphörde ICAnder att vara en officiell del av ICAs marknadsföring, även om det ännu finns enstaka butiker där ICAnder hälsar kunderna välkomna.

Artikeln är skriven utifrån information som finns i ICAs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Arkivet innehåller bilder, trycksaker och handlingar. Intresserad av att veta mer? Kontakta vår Bild och Fakta avdelning: bildochfakta@www.naringslivshistoria.se