Telegrafen lade grunden till Siemens

Werner Siemens – eller von Siemens som han kom att kallas efter att ha blivit adlad 1888 – föddes 1816 in i en fattig tysk familj. Werner visade talang för högre studier men föräldrarna hade inte råd att betala för att sonen skulle läsa på universitet. I stället tog han 1835 värvning i den preussiska armén, genom vilken han fick möjlighet att under tre år studera matematik, fysik, kemi och ballistik på Artilleri- och ingenjörs­akademien i Berlin.

TELEGRAFEN VAR GRUNDEN
Redan 1842 fick Siemens sitt första patent – för en ny metod för guld- och silver­plätering – men det var när han bestämde sig för att utveckla en telegraf från 1830-talet som han kom i kontakt med Johan Georg Halske. Siemens hade då utvecklat en prototyp på en förbättrad version av tele­grafen genom att endast använda sig av cigarr­lådor, bleckplåt, bitar av järn och isolerad koppar­tråd.

Tillsammans med telegrafen hade Siemens och Halske på så sätt lagt en del av grunden till den moderna telefonin och utvecklingen gick snabbt framåt.

Nu överlät han i stället konstruktionen till ingenjören Halske, och 1847 grundar de två männen sitt företag: Telegraphen-­Bauanstalt von Siemens & Halske med kontor i Berlin. Bara en vecka senare fick deras telegraf­design patent hos det preussiska patent­verket.

Samma år utvecklade Siemens en guttaperka­press som möjlig­gjorde fram­ställningen av sömlös isolering till koppar­tråd. Tillsammans med telegrafen hade Siemens och Halske på så sätt lagt en del av grunden till den moderna telefonin och utvecklingen gick snabbt framåt.

Hållbar infrastruktur

1848 fick företaget ett kontrakt med den preussiska staten om att installera en telegraf­linje mellan Berlin och Frankfurt am Main. Det blev företagets första stora framgång, men när den preussiska staten inte kunde följa upp med fler kontrakt gick det allt sämre för Telegraphen-Bauanstalt.

ETABLERINGAR I EUROPA
Räddningen kom från Ryssland, där Siemens och Halske fick kontrakt på att bygga telegraf­system från Krim till den finska gränsen, och i Stor­britannien där Siemens bror sålt in företagets uppfinningar och nu ledde arbetet med att tillverka och lägga ut ubåts­kablar.

Entreprenörerna: Hilda Ericsson

Under den resterande delen av 1800-talet utvecklades företaget med etableringar runt om i Europa. 1866 upptäckte Siemens aero­dynamiken och som den entreprenör han var tog han snabbt patent på en dynamo i Stor­britannien och Tyskland. Samma år påbörjades arbetet med en telegraf­linje som skulle sträcka sig från London till Calcutta. År 1870 var linjen klar och succén var ett faktum.

INDRAGNA I KRIGET
År 1890 försvinner Werner von Siemens som operativ ledare för företaget men hans efter­trädare, sönerna Wilhelm och Arnold, fortsatte att utveckla verksamheten genom att omforma det till ett aktie­bolag 1897. Ett flertal uppköp och samarbeten möjlig­gjorde även att företaget kunde täcka alla fält inom elektro­tekniken.

Likt många andra tyska företag är det andra världs­kriget ett än mörkare kapitel i företags­historien.

Redan 1893 etablerades Siemens i Sverige. De båda världskrigen hade en stor inverkan på Siemens; det första raserade företagets marknader samtidigt som dess utländska dotter­bolag blev exproprierade. Likt många andra tyska företag är det andra världs­kriget ett än mörkare kapitel i företags­historien. Siemens fick stora ordrar från den tyska staten och drogs in i krigs­industrin.

Ett stort underskott på arbets­kraft ledde till att utländsk sådan togs in – till en början frivilligt för att senare bli allt mer påtvingad. Mot slutet av kriget fick en stor del av den tyska industrin se sina fabriker bombas av de allierade, så även Siemens som förlorade fyra femtedelar av sina tillgångar. Efter­krigs­tiden innebar en åter­gång till den ursprungliga kärn­verksamheten tillsammans med investeringar på bland annat data­industri vilket möjliggjorde en åter­etablering i flera länder.

Direktörerna som trotsade nazisterna

År 1966 slås de olika Siemens-företagen samman till Siemens AG samtidigt som en etablering på de amerikanska, västeuropeiska och asiatiska elektronik­marknaderna. Efter Berlin­murens fall 1990 köpte Siemens elva anläggningar i det forna Öst­tyskland och satsade på infra­struktur i det forna Sovjet. I dag är Siemens ett globalt industriellt konglomerat som finns i 190 av världens länder.

SATSAR PÅ HISTORIEN
På Siemens historiska webbplats finns en stor mängd material kring uppfinningarna, personerna och händelserna i företagets långa historia. Materialet kommer från företagets historiska arkiv som tas omhand av Siemens historiska institut i Berlin, som även använder historien i marknads­förings­syfte.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!