Albin Johansson gjorde KF till Sveriges största handelsföretag

När Expressen 1999 utnämnde 1900-talets viktigaste svenska företagare kom Ingvar Kamprad på första plats och Albin Johansson på tredje. Det var Albin Johansson (1886–1968) som gjorde Kooperativa Förbundet (KF) till Sveriges största handelsföretag och Nordens största företagsgrupp.

Han inledde sin handelskarriär på nyåret 1900 som springpojke på MEA (Militärekiperings AB), ett kooperativ grundat i Stockholm 1883 för att ge officerare möjlighet att köpa kläder och accessoarer till bra kvalitet och pris. I april 1903 blev han biträde i Tanto Handelsförening på Södermalm. Två år senare blev han dess föreståndare. 1910 och 1912 var han extraelev på Handelshögskolan där han fick följa undervisningen i vissa ämnen.

Initiativ till att bilda Konsum Stockholm

Johansson tog initiativ till att bilda Konsumtionsföreningen Stockholm (Konsum Stockholm) 1915, där han blev affärschef. Konsum Stockholm var en sammanslagning av tre kooperativa föreningar. Johansson fick KF med på att låta en förening driva flera butiker, och Konsum Stockholm utvecklades till världens största kooperativa konsumentförening.

Han fick också det kvinnliga kooperativet Svenska Hem att ansluta sig till Konsum Stockholm 1917. Detta kooperativ har blivit känt genom tv-serien Fröken Frimans krig. Trots löftet att det skulle få fortsätta att verka som ett kvinnligt kooperativ, såg Johansson snabbt till att utplåna alla spår av Svenska Hem – eller »Hemska Sven«, som han helst kallade föreningen.

Blev kassachef, affärschef och vd i KF

Johansson blev kassachef i KF 1918, affärschef 1920, och var vd/ styrelseordförande i KF och i många dotterbolag 1924–1957. Under åren 1919–1963 var han ledamot av centralstyrelsen för Internationella kooperativa alliansen.

Konsumentkooperationen utsattes inledningsvis för flera bojkotter av det privata näringslivet. Johansson reagerade även mot den utbredda förekomsten av monopol och karteller inom näringslivet. KF kom därför att bygga upp en omfattande industrirörelse.

Ibland förvärvade Albin Johansson industrier utan att fråga styrelsen, eftersom han inte ville få ett nej. Första industriförvärvet var en margarinfabrik i Vänersborg 1909, och det första egna fabriksbygget en margarinfabrik i Norrköping 1921. Margarinet såldes under namnet Eve, vilket stod för »Extra vitaminberikat«. Albin Johansson hade initierat den vitaminforskning som låg till grund för produkten.

Industrisatsningar ledde till att priserna sjönk

Senare tillkom fabriker runt om i Sverige. KF tillverkade livsmedel och andra dagligvaruprodukter, hushållsmaskiner samt en rad andra produkter som gödningsmedel, domkrafter och byggmaterial. KF:s industrisatsningar ledde till att konkurrensen ökade och priserna sjönk, vilket inte bara kom kooperationens kunder till del.

Ett par av industrierna blev internationellt framgångsrika, bland annat BT:s truckar, tillverkade i Mjölby. På KF:s innovationsfabrik Celloplast i Norrköping utvecklade Curt Lindquist disktrasan Wettex (wet textile) 1949 och Tenokassen 1965, den första moderna plastkassen. De blev också exportframgångar.

Både handels- och industrirörelsen medförde en omfattande byggverksamhet. 1924 startade KF ett eget arkitektkontor, vilket blev Nordens största. Under Eskil Sundahls ledning 1924–1958 kom det att få stor betydelse för den svenska funktionalismens utveckling. Kontoret ritade även bostäder, kontorshus, samlingslokaler, butiksinredningar, möbler och förpackningar samt medverkade i samhällsplaneringen.

KF:s arkitektkontor skapade moderna brukssamhällen på Kvarnholmen i Nacka där KF hade köpt en mjölkvarn genom en bulvan 1922, och i Gustavsberg på Värmdö där porslinsfabriken förvärvades 1937.

Antalet butiker ökade

1945 stod KF väl rustat för att ta tillvara rekordårens nya möjligheter. Mellan 1920 och 1945 hade antalet butiker ökat från 1 592 till 6 467, medan antalet föreningar hade minskat från 941 till 676. 1950 var KF landets i särklass största handelsföretag. Butiksnätet var effektivt organiserat, i stort sett utan inbördes konkurrens.

Det fanns fortfarande små föreningar med ekonomiska problem och olönsamma butiker, liksom opraktiska lagerlokaler. Men KF kunde utveckla butiksstrukturen efter förändringar i befolkningsstrukturen och skapa en effektiv partihandel, även om omstruktureringen mötte en del lokala protester.

1952 nådde medlemsantalet i KF en miljon, och då fanns 8 000 butiker. Under rekordåren blev KF pionjärer med självbetjäning, djupfrysta livsmedel, moderna varuhus, stormarknader och effektivare lagerhantering. Ekonomen Henry Nilsson, även kallad »Amerika-Nisse«, gjorde viktiga insatser för introduktionen av självbetjäningsbutiker. Han hade arbetat på KF under 1930-talet, och vistats i USA under kriget, där han arbetade inom detaljhandeln och kunde studera självbetjäningssystemet.

Stort teknikintresse

1947 öppnade Konsum Stockholm den första helt genomförda självbetjäningsbutiken i Sverige på Odengatan. Efter en tävling bland medlemmarna fick butiksformen namnet »snabbköp«. Begäran att varumärkesskydda namnet avslogs dock av Regeringsrätten 1951.

Inom partihandeln blev KF pionjär med regionala storlager. Tidigare hade KF haft en splittrad lagerverksamhet med flera små lager för olika varor, ofta i opraktiska lokaler. Nu skapades regionala lagercentraler i ett plan utanför stadskärnorna. Det första uppfördes i Visby 1949.

Albin Johansson hade ett stort teknikintresse och var under 20 år Svenska Uppfinnareföreningens ordförande. Han initierade flera tekniska utvecklingsprojekt både inom och utom KF, och tog flera egna patent.

Sverige fick två internationellt framstående tillverkare av mekaniska och elektromekaniska kassaapparater, Hugin (ett KF-företag) och Sweda, båda baserade på Birger Högfors konstruktioner. Det var Albin Johansson som bad Högfors konstruera en enkel kassaapparat för Konsumbutikerna.

Stöttade utveckling av mjölkförpackning i papp

Vid 1940-talets slut såldes 30 procent av mjölken i glasflaskor, resten i kärl som kunderna tog med till butiken. Albin Johansson och Mjölkcentralens vd Gösta Winberg stöttade utvecklingen av en mjölkförpackning i papp. 1951 kunde den färdiga lösningen presenteras och AB Tetra Pak bildades. Året efter levererades den första maskinen till ett mejeri i Lund.

Även om Socialdemokraterna dominerade inom Kooperativa Förbundet, så uppgav Albin Johansson aldrig några partisympatier, och han värnade KF:s politiska neutralitet. Johansson hade en liberal inställning i handels- och näringspolitiska frågor, och författade ett 40-tal skrifter, såväl i praktiska handelsfrågor som i samhällsfrågor. Han kritiserade ofta byråkratin och stelbentheten i den offentliga förvaltningen.

Grundade resebyrå och OK

Under Albin Johanssons tid blev KF en av grundarna till resebyrån Reso 1937. Syftet var att möjliggöra »folksemestrar« inför den första svenska semesterlagen som infördes 1938 och gav arbetstagare två veckors semester.

Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildades 1945 av bland annat KF. Initiativtagare var Albin Johansson som även blev den förste ordföranden. OK sålde inledningsvis främst eldningsolja, men även en del bensin vid Konsumbutiker. Bokförlaget Rabén & Sjögren köptes av KF 1948.

Albin Johansson avgick motvilligt 1957. Därefter ägnade han sig främst åt fredsfrågan och gjorde omfattande resor, bland annat till Indien för att studera de världsekonomiska problemen.

Johansson var begåvad med en rik fantasi, samtidigt som han hade en ovanlig förmåga att omsätta sina uppslag i det praktiska livet. Det fanns inte så litet av skådespelare och konstnär hos honom, och det tedde sig för den skull inte orimligt, även om det förvånade många, när han åtog sig ordförandeskapet i de kungliga teatrarnas styrelser. Han tillhörde operans styrelse under femton år. Inte ens en så skicklig ekonom som Johansson kunde dock få debet och kredit att gå ihop, men han trivdes utmärkt bland skådespelarna och var en inspirerande kraft i organisationsarbetet.

Herman Stolpe,

Direktör inom KF under Johanssons tid.