Vad händer när arkivens långsamma arbete möter sociala mediers snabba flöden? För kulturarvsinstitutioner har den digitala utvecklingen både öppnat nya möjligheter och väckt gamla frågor om urval, autenticitet och ansvar.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2026 #3.
Från och med nu finns det möjligheter att köpa lösnummer av tidskriften Företagshistoria exklusivt i Centrum för Näringslivshistorias bokbutik.
När man kliver in i arkivet hos oss på Centrum för Näringslivshistoria, vilket inte många personer har ynnesten att göra, kan man översköljas av en mängd sinnesintryck: den kyliga och något torra luften, den kittlande doften av gamla liggare som så många parfymhus försökt sig på att replikera, lätt desorientering bland många långa arkivgångar och den överväldigande känslan av att bevara tusentals, kanske miljontals historier, viktiga ögonblick och oersättliga dokument för framtida generationer i hundratals år. Vi kallar det för arkiveffekten.
Mitt jobb till vardags är att välja ut små glimtar av alla dessa kulturarvsskatter, paketera dem för rätt kanal och målgrupp och skicka ut till våra tusentals följare runt om i alla våra digitala kanaler. Som kommentar till en nylansering av en klassisk produkt, för att påminna om att en stad alltid lever i förändring, ge historisk kontext till dagens skeende, eller bara för att visa upp en kul bild som fler borde se. Ett otroligt givande och ansvarsfullt jobb när man tänker på det.
Det finns onekligen en viss spänning mellan den digitala verkligheten av snabba klipp och oändliga flöden och det långsiktiga, omsorgsfulla och tålmodiga arbetet det är att bygga och förvalta ett näringslivshistoriskt arkiv. Algoritmerna premierar snabbhet medan kulturarvsarbete premierar tålamod. Går dessa två verkligen att kombinera?
För kanske dryga femton år sedan var det inte helt självklart att vi som arkiv och kulturarvsinstitution skulle lägga upp digitaliserade källor i sociala medier. Invändningarna var många; ryms verkligen komplexiteten av de historiska skeendena i sociala mediers begränsande mallar, bidrar inte sociala medier till den så kallade »fördumningen«, och hur blir det med upphovsrätten?
Många företag vars arkiv vi förvaltar var skeptiska till att låta oss visa upp material ur sina samlingar på webben. Det kunde gå många rundor mellan jurister och kommunikationsfolk för att få lägga upp en bild från Stockholm från sent 1800-tal på Facebook, något som skulle vara helt okontroversiellt i dag. Och att få en arkivarie att ställa upp på bild? Glöm det!
Men det är där publiken är! Under åren som gått har både vi arkivarier och företagen insett faktum: att möta målgrupperna där de finns är det enda sättet att nå ut och hjälpa allmänheten att upptäcka vår gemensamma historia och vårt kulturarv. Nuförtiden kan man till och med få en glimt av en arkivarie i sociala medier, en erkänt kameraskygg varelse som i vanliga fall inte gillar att visa upp sig utan helst jobbar bakom kulisserna.
Att öppna för dialog kring arkivmaterialet i sociala medier kan även ge publiken chansen att komma med ovärderliga ledtrådar – en för oss okänd person blir identifierad, någon delar med sig av ett barndomsminne om butikens sortiment, och plötsligt har svensk näringslivshistoria fått en viktig pusselbit som fattades.
Hur ser framtiden ut för oss som jobbar med kulturarv i digitala kanaler? Med det massiva intåget av AI-genererat innehåll, ser jag att kulturarvsinstitutionernas roll blir extra viktig framöver.
Bildretuschering och olika filter har förekommit sedan fotografiets genombrott, och såklart varit väldigt kontroversiellt inte minst på internet och sociala medier. Frågorna om autentisk, oförvanskad och korrekt källa, sådana frågor som vi arkivinstitutioner alltid har tampats med och tagit på stort allvar. Nu har vi chansen att ta ut den här relevanta och aktuella diskussionen från institutionernas väggar och till allmänheten, så att flera kan delta och bidra till den.
Vi kan stå som en garant för autentiskt och korrekt innehåll på webben och samtidigt få våra följare att uppleva arkiveffekten som lämnar få oberörda.
Centrum för Näringslivshistoria hjälper sedan 1974 företag med professionella arkivlösningar och aktivt historiebruk. Bolaget som erbjuder dessa tjänster är helägt av den ideella Föreningen Centrum för Näringslivshistoria. Där finns ett forskningssekretariat som bedriver oberoende forskning, forskningsförberedande projekt och skolverksamhet för gymnasieskolan.
Uppdaterad 2026-10-07
Redaktionen tipsar
Få Företagshistoria direkt i brevlådan
4 nummer för 319 kr