”En hel värld finns ombord”

Utöver att undervisa och handleda doktorander vid Stockholms universitet är Klara Arnberg också forskare på Söder­törns hög­skola och gäst­forskare i Helsingfors. Hon tillbringar därför passande nog mycket tid på de Finlands­båtar hon också forskar om. Nyligen skrev hon på en av färjorna.

– Jag satt och skrev om Silja Serenade på just den båten, en inspirerande miljö, säger hon när Företags­historia får en prat­stund.

Klara Arnbergs avhandling handlade om den svenska porr­tidnings­branschen, men numera forskar hon om andra ämnen i samma gräns­land mellan genus- sexualitets­historia, företags­historia och konsumtions­historia.

– Jag har rört mig mer åt reklam­hållet, säger hon.

Just nu är hon i slutfasen med projektet Till konsumtionens försvar: Reklam, genus och medborgar­skap i Sverige under andra världs­kriget som hon är projekt­ledare för. Samtidigt är hon sedan en tid tillbaka engagerad i två nya forsknings­projekt till­sammans med flera andra forskare i både Sverige och Finland.

Båtarna fungerar samtidigt som hotell, frakt­fartyg, köp­centrum och konferens­anläggning, och konsumtionen som sker ombord är en viktig del av affärs­modellen.

Projekten heter Cruising the Baltic Sea: Nation, Gender and Sexuality in pleasure-based ferry traffic between Finland, Åland and Sweden, som leds av Katarina Mattsson från Söder­törns högskola, samt Trans­bordering Business: passenger ferries as enactments of consumption in postwar Finnish-Swedish Relations, som leds av Daniel Normark från Uppsala universitet.

– Finlands­färjorna eller Sverige­båtarna som de kallas i Finland är både väldigt speciella kulturella fenomen och viktiga transport­medel. Båtarna fungerar samtidigt som hotell, frakt­fartyg, köp­centrum och konferens­anläggning, och konsumtionen som sker ombord är en viktig del av affärs­modellen.

Läs också: Näringslivets roll under lupp

Färjorna är också intressanta när man tittar på det nordiska samarbetet och hur länderna har sett på trafiken. I arkiven hos Centrum för Närings­livs­historia har Klara Arnberg och hennes forskar­kollegor hittat mycket intressant. Det var tre rederier som 1957 bildade en gemensam organisation under namnet Silja­rederiet.

Viking Line har en liknande historia. Flera rederier gick samman i samband med att pass­friheten förenklade rörligheten mellan länderna. Silja Symphony och Viking Line har sedan dess varit konkurrenter.

Just nu har Klara Arnberg och hennes kollegor särskilt intresserat sig för lanseringen av Silja Symphony och Silja Serenade.

– Från att båtarna beställdes i slutet av 1980-talet tills de levererades 1990–1991 hade omvärlden skakats om, både av murens fall och av den ekonomiska kris som bland annat försatt varvet där båtarna byggdes i konkurs. De två fartygen kunde ändå färdig­ställas med en lång gågata ombord och marknads­fördes med anspelningar på karibiska kryssningar med mycket romantik.

Läs också: Frågor till arkivarien

Forskarna försöker även titta närmare på de lite mörkare sidorna, som våld­täkter och sexuella över­grepp.

– En hel värld finns ombord, också med vakter och häktnings­cell. Samtidigt är båten en sluten värld där man inte kan komma av hur som helst.

Forsknings­projekten studerar också de finsk-svenska relationerna, tax­freen och hur bolagen är upp­byggda.

– Det är både handeln mellan Sverige och Finland, men också hur man förmedlar gränser, exempelvis mellan olika hytt­kategorier, mellan personal och resenärer. Här finns för­väntningar om en grän­slöshet med spel­automater, räk­frossa och fylla.

Det finns relativt lite forskning tidigare om denna trafik, vilket har förvånat forskarna med tanke på hur stort kulturellt fenomen det här är i båda länderna.

– I båda projekten har vi lagt stor vikt vid att svenska och finska forskare arbetar tillsammans och att vi på så sätt kan gå bortom de nationella perspektiven. Vi går bortom att bara skriva om vårt eget land och tittar på trafiken från båda länderna. Jag är så glad för de här projekten, arkivet på Centrum för Närings­livs­historia är väldigt rikt på material fram till 1980-talet, säger Klara Arnberg.

Läs också: Restaurangdrottning under lupp