Kulthögtalare i betong

”Det sämsta man kan göra med sex spånskivor är en högtalare!” utropade en mässbesökare när han fick se Rauna of Swedens betonghögtalare för första gången. Hans ord var så träffsäkra att de raskt förvandlades till tillverkarens reklam­slogan. Och entusiasmen över högtalaren var inte konstig – Rauna erbjöd något helt nytt. Högtalar­lådorna i trä framstod plötsligt som rena rama fusk­byggen när man jämförde dem med en hög­talare lika tung som en lågstadie­elev och med ett ljud så klart att det kändes som att befinna sig mitt i en konsert­lokal.

Historien om betong­högtalaren började i en hifi-butik i Karlskoga. Här byggde musikprofilen och ljud­kännaren Bo Hansson högtalare och producerade akustisk musik. Han insåg att något tyngre än trä behövdes för att ljudet inte skulle studsa runt i högtalar­lådan och förvrängas på vägen till lyssnaren. Hemma i sin villa provade han att gjuta ett bashorn i betong som började i källarens gille­stuga och mynnade ut bakom ett galler i vardags­rummet. Ljudet blev unikt.

Företaget fick namnet Rauna of Sweden, efter Hanssons finska släktnamn Raunavaara. En logotyp i form av en runsten fick symbolisera den tunga betongen.

1982 bestämde han sig för att tillsammans med kollegan Lennart Bergstedt och ingenjören Olle Neckman satsa på högtalare i betong. Företaget fick namnet Rauna of Sweden, efter Hanssons finska släktnamn Raunavaara. En logotyp i form av en runsten fick symbolisera den tunga betongen. Modellerna fick namn som Njord, Leira och Tyr.

Läs också: Carlssons högtalare sprider ljud som doft

1983 lanserades den första modellen, Leira. Med ett för branschen nytt material och en periskop­liknande form pockade hon på uppmärksamhet. Trots tyngden gick hög­talarna på export och ungefär 80 procent hamnade utomlands. Betongen lackades vit, men i Tyskland såldes de även i rå betongfinish i exklusiva inrednings­affärer. Under flera år var Rauna marknads­ledande för hög­kvalitativa högtalare i Sverige.

I mitten av 1980-talet valde Hansson att lämna bolaget och började i stället tillverka betong­högtalare under samma namn som sitt skivbolag – Opus3. De fick en kantigare form och namn som Chaconne, Chorus och Credo. Under tiden lanserade Rauna of Sweden nya modeller – Freja, Balder och Ymer. Framgångarna för betonghögtalarna ledde snart till att fler ville rida på trenden. Bygg­företaget Skanska gav sig i slutet av 80-talet in i leken med Cheops, en pyramid­formad högtalare i ett betong­liknande komposit­material.

Läs också: Musikradion föddes på djupt vatten

Under det tidiga 1990-talet började problemen hopa sig för betong­högtalarna. Opus3 krossades av finans­krisen och Rauna fick ekonomiska problem till följd av ett ödes­digert byte till en felaktig lack. Ett stycke hifi-historia gick i graven. I dag är betong­hög­talaren kult­förklarad och konstruktören Bo Hansson, som gick bort 2011, hyllas som en av hifi-världens största genier. 2011 köptes Raunas formar och utrustning av HiFi-punkten AB och hög­talar­tillverkningen åter­upptogs i liten skala.