Prylen: Karlssons klister

Det finns nog en och annan förälder som i julens krävande övningar tar till en tub svartgulrandigt klister för att få pepparkakshuset att hålla ihop. Och inget ont i det, så länge inte telningarna suger på skorstenen.

Klistret har ju använts till så många mer udda grejer än så – lagat både avbitna tänder, spruckna ägg och blödande sårkanter. Men om det inte hade varit för åsnan Peppo hade det kanske inte blivit någon större affär från början.

Läs också: Kungen av såpa

Biobesökare i hela landet fick tidigt 1920 tal till sin häpnad se en journalfilm där en åsna med plakat gick längst fram i vaktparaden vid Stockholms slott. På plakatet stod det präntat: ”Alla använder Karlsons klister utom jag, för jag är en åsna.” Och voila.

Journalfilmen blev Sveriges allra första reklamsnutt. Och nej, åsnan var inte tänkt att medverka i filmen, han låg i bakhåll och travade helt enkelt fram just när SF lät kameran rulla.

Geniet bakom kuppen hette Olow Klärre, generalagent hos företaget Axel Karlson & Co. Han hade vidareutvecklat det klisterrecept som Axel Karlson uppfunnit genom att experimentera ihop celluloidbaserade filmrester med lösningsmedel.

Limmet var det första i sitt slag, ett syntetiskt universalklister som kunde limma ihop de flesta material med varandra och som till skillnad från de limsorter som fanns på marknaden (som var gjorda på ben och klibbigt fiskrens) torkade snabbare och höll bättre.

Läs också: Släpp örnen fri

Axel Karlson använde tricket med åsnan när han 1927 reste till Amerika för att lansera sin omtalade produkt, men även om han inledningsvis lyckades väl så gick allt i stöpet i samband med börskraschen två år senare. Axel reste hem till Sverige igen och klistret hamnade i Amerika hos en annan svenskimmigrant, Nils Testor, som framgångsrikt marknadsförde det under benämningen ”Crystal Clear Household Cement”.

På hemmaplan var det Olow Klärre som var den verkliga marknadsföringsstjärnan och han lyckades till slut erövra patentet från Axel, som gick vidare mot nya uppfinningar (han är till exempel mannen bakom flytspacklet). Axel tillstod många år senare i en intervju med en veckotidning att han nog i det sammanhanget var den största åsnan av alla.

Med Olows hjälp blev Karlsons klister oöverträffat. Nöjda användare delade med sig av hur klistret räddat dem ur allsköns jobbiga situationer och man kunde också få läsa om hur schweiziska urmakare limmade sina pyttesmå rubiner på urtavlorna och hur arkeologer vid berömda utgrävningar använde sig av limmet i sitt känsliga arbete.

Men trots alla utrop om produktens förträfflighet så är det nog svenskarnas egen slogan som lovar högst: ”När ditt hjärta brister, laga det med Karlsons klister.”

Läs också: Klistrets Karlsson – en riktig uppfinnare