Prylen: Snus

Det var Knuts far, Jacob Fredrik Ljunglöf, som satte sitt efternamn på tobaken. 1821 övertog han Lundgren-Anderssonska tobaks­fabriken, med anor från 1600-talet, och började producera snus under eget namn. Men Fredrik var missnöjd med dåtidens tillverknings­metoder – upp till ett halvår kunde det ta att tillverka en sats. Dessutom fanns det varken medel eller utrymme att lager­hålla snuset.

I hem­församlingen Adolf Fredrik fanns den gode vännen Jacob Berzelius, tillika fram­stående kemist och vetenskaps­man, och med hans hjälp tog han fram en ny till­verknings­metod, kallad ”kortsvettning” – han började pastörisera snuset. Med ett enkelt recept – tobak, salt, vatten, pottaska och utan smak­tillsatser, kunde snus fram­ställas på en vecka och hålla sig färskt längre. Ljunglöfs No:1 hade kommit till och året var 1822.

Under 1800-talets första decennier började européer röka cigarr, medan de breda folklagren i Sverige tog till sig bruket med mun­snus, där tobaken maldes, fuktades, saltades och åkte in under läppen. Tobaks­odling var utbrett inom landet, både för eget bruk och genom stor­odlingar, och i varje stad med aktning fanns lokala tobaks­fabrikörer med snus­tillverkning för stadens arbetare som inte längre kunde hus­hålla med egen odling.

No:1 stod för den finaste valören för varje fabrikant, men Ljunglöf stod för prestationen att göra beteckningen synonymt med sitt eget namn och sorten blev därför känt som ”Ettan”.

Plötsligt kunde Ljunglöf konkurrera över hela landet; han såg över distributionen, säkrade vägar och färdsätt till viktiga handels­­platser, införde fasta priser och blev då­tidens första och enda riks­­täckande snus­­märke. No:1 stod för den finaste valören för varje fabrikant, men Ljung­löf stod för prestationen att göra beteckningen synonymt med sitt eget namn och sorten blev därför känt som ”Ettan”.

Läs också: Spelkortstillverkning – ett kvinnojobb

1860 tog sonen Knut över, och fortsatte sin fars arbete med att tänka större och bättre. Kvalitet var något av en besatthet; från råvaror till fabriks­armaturer. Länge fick snuset inte exporteras då Knut inte kunde garantera färsk­heten över och så lång tid och avstånd. Påven Leo XIII i Rom fick lov att vara det enda undan­taget, då han var mycket förtjust i svenskt snus.

Belöningen för en sträng patriark fick vara att unna sig det bästa, Knut var en av landets för­mögnaste personer och levde i ett prakt­fullt hem i Stockholm och lät uppföra ett slotts­likt sommar­hus vid Mälaren. Men han delade med sig av fram­gången till sina arbetare, som kunde räkna med anställning till ålderdomen och med skaplig pension därefter, och skänkte vecko­vis fjärdingar till stadens fattighus.

Läs också: Flaskornas flaska kommer från Limmared

1915 var Ljunglöfs snus­fabrik den största i Europa. När den svenska staten samma år bildade AB Svenska Tobaks­monopolet, i syfte att finansiera försvar och folk­pension, blev landets alla tobaks­idkare tvångs­inlösta.

Knut brände upp alla dokument över sin livs­gärning och överlät till sonen Robert att dryfta med staten. Arg och bitter avled han fem år senare vid 87 års ålder. Ettan lever dock kvar som en av Sveriges populäraste snus­sorter, tillverkad enligt samma grund­recept efter snart 200 år.