Arkivfavoriter: Designat för sopor

Kan man få patent på ett hål? Det går utmärkt, om hålet förbättrar människors vardag. Sven Wallander, en av HSB:s grundare, skänkte efter ett tag sitt patent på sopnedkastet i flerfamiljshus till HSB, så att intäkterna kunde gå till organisationens lekstugesatsningar.

– Patentritningarna ser ju skenbart enkla ut. Men den som ser närmare på dem inser att Sven Wallander använde hela sin yrkesskicklighet för att skapa en säker funktion. Påsarna får ju inte fastna i början, de ska hamna rätt i slutbehållaren. Och schaktet får inte bli ett draghål för odörer, säger Centrum för Näringslivshistorias forskningssekreterare Anna Ohlsson.

Det är tänkvärt att just Sven Wallander gav sig på att utveckla projektet. Han hade arbetat på den kände Ivar Tengboms kontor, skapat Kungsgatans gaturum och föreslagit uppförandet av de båda Kungstornen, inspirerad av Chicagos skyskrapor. Men han engagerade sig också i HSB och var en förkämpe för smalhusens mindre kostsamma motpart tjockhusen – där fler skulle kunna bo billigare.

– Men patentet på sopnedkasten var omstritt. Hälsovårdsnämnden i Stockholm var till en början också skeptisk mot idén, berättar Anna Ohlsson.

Wallander konstaterade då att det möjligen var förbjudet att använda nedkasten, men inte för HSB att bygga dem. På 1930-talet blev slutligen sopnedkasten standard i HSB-hus. Länge var de en given del av vardagen för alla som växte upp i hyreshus; den runda luckan i trapphusets vägg bara fanns där. Men för kommande generationer lär sopnedkastet bli lika exotiskt som det var för 1920-talets familjer. Allt fler nedkastluckor förseglas när källsortering införs och kraven på ergonomi för sophämtarna skärps.