Facit AB – pionjärer inom svensk dataindustri

I början av 1920-talet gick det inte så bra för Åtvidabergs Förenade Industrier, som bland annat tillverkade kontorsinredning. År 1922 fick koncernen gå i konkurs men räddades dock i sista stund av en rekonstruktion driven av Sydsvenska Banken och AB Åtvidabergs Industrier bildades. I rekonstruktionen ingick ett mindre företag AB Facit, som tillverkade räknemaskiner. Det passade in huvudkoncernens nya satsning på allt som kunde passa i de nya effektiva kontoren.

Facits räknemaskiner styrdes genom inställning av olika spakar. Detta system vidareutvecklades i början av 1930-talet, Facit-T, där tangenter ersatte spakarna. De nya räknemaskinerna blev en stor försäljningsframgång för AB Åtvidabergs Industrier, även på exportmarknaden. ”Hela världen räknar svenskt” löd en typisk annons från företaget i slutet av 1930-talet.

Militärindustri med aviga och räta

År 1938 köpte AB Åtvidabergs Industrier skrivmaskinstillverkaren Halda och 1942 Original-Odhner som också de tillverkade räknemaskiner. I början av 1940-talet går räknemaskinstillverkningen om möbeltillverkningen i antalet anställda.

Det var efter andra världskriget som Facit nådde sin höjdpunkt då man exporterar världen över. Detta då företaget kunde dra nytta av att de amerikanska bolagen koncentrerade sin verksamhet till hemmamarknaden och att de tyska konkurrenterna inte återhämtat sig efter andra världskriget.

Facitgubben var företagets maskot och PR-symbol. Den skapades 1948 av Ivan Hammar, som var ansvarig för PR och varumärken vid företaget. Tanken var att en relativt mänsklig PR-symbol skulle hjälpa till att associera Facits produkter med något positivt. Kontorsarbete uppfattades ofta som något tråkigt och den här sortens marknadsföring skiljde Facit från sina konkurrenter vid den tiden.

I början av 1950-talet blev allt fler kontorsmaskiner elektroniska och den tilltagande datoriseringen ledde till en allmän satsning på stordatorer såväl i Sverige som utomlands. Facit ville inte vara sämre och tog över personal från BESK-projektet och kom att bygga elva stordatorer innan satsningen lades ned 1962. BESK-projektet hade bedrivits av den statliga Matematikmaskinnämnden 1953 och var då världens snabbaste dator.

“Hur skildras näringslivets historia?”

Verksamheten samlades i bolaget Facit Electronics som bildades 1960. Även byrådirektören Erik Stemme från Matematikmaskinnämnden värvades och var 1956–1963 överingenjör på Facit Electronics. År 1963 till blev Stemme professor i datateknik vid Chalmers. Facit började 1958 att tillverka transistorbaserade datorer, Facit EDB och Facit EDB-3, som var programvarukompatibla med BESK. Facit EDB tillverkades i tio exemplar och var Sveriges första serietillverkade dator. Facit Electronics som haft sin verksamhet i Solna integrerades i moderbolaget Åtvidabergs industrier 1962 och bolaget valde att lägga ner satsningen på stordatorer 1963.

Några år tidigare hade AB Åtvidabergs Industrier vuxit till en världskoncern med dotterbolag i över 100 länder och 8 000 anställda. Dotterbolaget AB Åtvidaberg-Facit hade vid denna tidpunkt uppnått en helt dominerande ställning inom koncernen, vilket medförde att AB Åtvidabergs Industrier 1965 ändrade namn till Facit AB.

Vid mitten av 1960-talet började de digitala räknarna sakta att ta marknadsandelar från de mekaniska räknarna. Efter ett misslyckat samarbete med det japanska företaget Hayakawa (Sharp) valde Facit att aldrig helt satsa på elektronik utan behöll de mekaniska räknarna – och förmådde inte få fram nya digitala produkter. Trots detta kom år 1970 att bli bolagets höjdpunkt men det gick snabbt neråt. Mellan åren 1971–1972 varslades 2500 anställda och i november 1972 köptes bolaget upp av Electrolux.

Efter det ägdes företaget av såväl Ericsson Information Systems och Ericsson PC som Nokia. Redan 1975 lades tillverkningen av räknemaskiner ner och man övergick helt till skrivmaskiner och datortillbehör. År 1997 likviderades slutligen Facit AB.