Ett tillgängligare samhälle

Hjälpmedel är idag både en självklarhet och rättighet för de med funktions­nedsättning och något som skapar en själv­ständighet i vardagslivet. Ingen blir förvånad över att bli omkörd av en permobil på parkstigen eller att någon i affären har sin egen varukorg inbyggd i rollatorn. Skaparna av dessa hjälpmedel har haft ett brinnande intresse för att funktions­hindrade ska kunna del av samhället på samma villkor som alla andra.

Bra utbildning för en bra start

Aina Wifalk hade en lång karriär inom vård och hjälpmedel bakom sig när hon ritade modellen till rollatorn som har gett ett stort antal människor med gång­svårigheter nya möjligheter till frihet och livskvalitet. Aina Wifalk hade först tänkt utbilda sig till sjuk­sköterska men två år in på utbildningen drabbades hon av polio och fick ställa om sina planer. Aina Wifalk fortsatte dock sin bana inom sjukvården och utbildade sig till kurator.

1957 blev hon kurator på ortopediska kliniken vid Västerås lasarett och blev sedermera handikapp­kurator i Västerås kommun. Som kurator utvecklade hon manupeden, en träningscykel för rehabilitering som kunde användas av de som satt i rullstol. Aina Wifalk arbetade hela sitt yrkes­verksamma liv med handikapp­frågor och 1958 var hon med och startade Västmanlands läns MS-förening och 1968 Riks­föreningen för trafik- och polio-skadade i Västerås.

De hjälpmedel som fanns att tillgå för dem med gångs­vårigheter var få och Aina Wifalk själv gick med stöd av kryckor i närapå 30 år innan hennes axlar blev utslitna. När hon såg den hjul­försedda bokvagnen med stöd­hantag fick hon sin idé att ta fram ett gånghjälpmedel på hjul. Hon utgick från sina egna behov och konstruerade en modell som skulle vara lätt att förflytta sig med och samtidigt vara stadig.

Teknik för ett hållbarare samhälle

Hon sökte och fick ekonomiskt stöd av utvecklingsfonden som nappade på hennes idé om rollatorn. 1978 stod prototypen färdig och kunde börja produceras tre år senare. Något patent togs aldrig på rollatorn, meningen var att så många som möjligt skulle ha möjlighet att använda den.
Idag finns rollatorn i flera olika modeller, de är hopvikbara, har låsbara bromsar, de har även sittbräda så man kan vila på sin rollator och en korg så att man lätt kan bära med sig saker.

Läkaren Per Uddén såg det som en utmaning att vidareutveckla idén med en rullstol som kunde ta sig fram på alla ytor, i kuperad terräng och över trottoarkanter och trösklar.

Elektriska rullstolar hade börjat tillverkas under 1960-talet, men kunde dock bara köras på plana ytor. Läkaren Per Uddén såg det som en utmaning att vidareutveckla idén med en rullstol som kunde ta sig fram på alla ytor, i kuperad terräng och över trottoarkanter och trösklar. Tillsammans med maskinisten Bengt Engman utvecklade han den första permobilen som stod klar 1966. Redan året efter vann permobilen Grand Prix på internationella uppfinnar­mässan i Bryssel 1967. Permobilen utvecklades sedan med flera varianter.

Teknik som räddar liv

För de som inte hade möjlighet att styra sin rullstol med händerna konstruerades en variant med sug- och blåsfunktion där styrningen skedde genom andningsluftens svaga, respektive starka, sug- och blåsimpulser. 1966 flyttande han till Timrå för en anställning som provinsial­läkare samtidigt som startade företaget permobil. Huvudkontoret ligger än idag kvar i Timrå.

Per Uddén var genom hela livet en driven uppfinnare. I samarbete med SCA konstruerade han den moderna dambindan med cellulosa som blev till gelé i kontakt med vatten. Han passade samtidigt på att sätta en dubbel­häftande tejp under bindan. En hel generation kvinnor och alla påföljande slapp därmed haka fast sina bindor i gördlar och andra konstruktioner.

En enklare vardag

Per Uddén tog världspatent på produkten och sålde det sen vidare till Mölnlycke. Vinsten gjorde att han kunde investera i permobil­projektet. Stiftelsen Promobila bildades 1965 och delar varje år ut Dr. Per Uddéns stipendium för forsknings- och utvecklings­arbeten inom området tekniska hjälpmedel för funktions­hindrade. 1995 utsågs han till heders­doktor vid Karolinska institutet för sina insatser för funktions­hindrade.

Både Aina Wifalk och Per Uddén har gjort stora insatser som karaktäriserats av ambitionen att skapa ett tillgängligare samhälle för personer med funktions­nedsättning. Båda har också fått gator uppkallade efter sig i sina hemkommuner.