Tyskland och Sverige: partners i handel och industri

När Sverige industrialiserades från 1850-talet och framåt var det inledningsvis
till stor del England som stod för både influenser, kapital och kunnande. Men
efter Tysklands enande 1871 blev det snart uppenbart att Europa fått en ny industriell stormakt.

Samtidigt gick Sverige in i en intensiv fas av teknisk utveckling och industriell mognad. Järnhantering och papperstillverkning gick över till nya vetenskapsbaserade metoder som krävde välutbildade ingenjörer och företagsledare. De tyska tekniska högskolorna hade högt anseende och många svenskar sökte sig dit för att få utbildning inom de nya tekniska områdena men också inom ekonomi, handel och företagsledning.

Tyska bidrag till svensk industrialisering

Vid denna tid ersatte Tyskland England som Sveriges främsta handelspartner. Även om tysk industri och tyska marknader var betydligt större än sina svenska motsvarigheter uppstod ett ömsesidigt beroende.

Till en början var fördelningen ojämn: Sverige exporterade främst råvaror till Tyskland: järnmalm, trä, sågade trävaror och senare pappersmassa. Tyskland, däremot, exporterade industrivaror som maskiner, kemikalier och teknisk utrustning.

Inte minst exporterade Tyskland expertis inom nya branscher, genom utvandrade tekniker och entreprenörer. Kemisten Wilhelm Becker från Niedersachsen startade Sveriges första specialbutik för färg och fernissa i Stockholm 1865 – grunden till färgföretaget Beckers. Ferdinand Grumme från Göttingen startade tillverkning av tvål, parfym och rengöringsmedel på Södermalm 1882.

Grummebolagen blev bland annat kända för sin grönsåpa och tandkrämen Stomatol. Bokbindarlärlingen Peder Herzog från Nieder-Wiesen i Hessen startade ett bokbinderi i Stockholm på 1860-talet som utvecklades till Nordens största bokbinderi och boktryckeri, grunden till dagens Esselte.

Listan är lång: tyska bryggare introducerade industriella metoder inom bryggerinäringen, det var också till stor del tyskar som etablerade restaurang- och cafékultur av europeiskt snitt, liksom de första moderna varuhusen.

Stimulans och konkurrens

Konkurrensen mellan de båda länderna var periodvis hård och kunde leda till oväntade konsekvenser. När de så kallade götstålsprocesserna på 1870-talet gjorde det möjligt att använda stenkol i stället för träkol vid järntillverkningen förändrades världshandeln nästan över en natt.

Skiftet skakade de svenska bruken som länge dominerat världsmarknaden för järnmalm tack vare riklig tillgång på malm, vattenkraft och, inte minst, skog och träkol.

Nu utmanades de av ståltillverkare i det stenkolsrika Ruhrområdet som plötsligt kunde använda lokala råvaror och sälja till lägre pris. Detta orsakade bruksdöd i Sverige men tvingade i förlängningen också den järnbaserade exportindustrin in på nya banor: i stället för att gå på export bearbetades järnet till mekaniska produkter och den svenska verkstadsindustrin tog fart.

Här finns därmed också en delförklaring till de så kallade snilleindustrier som utvecklades i Sverige vid 1800-talets slut och 1900-talets början. Utifrån mer eller mindre nyskapande tekniska lösningar kunde de omsätta svenska råvaror till kapitalintensiva tekniska produkter som var attraktiva på exportmarknaderna i de industrialiserade länderna – inte minst i Tyskland.

Ett exempel är instrumentmakaren Lars Magnus Ericsson som hemkommen efter praktik vid bland annat Siemens & Halske i Berlin startade firman L M Ericsson 1876.  Inledningsvis kopierade Ericsson telefoner efter förebilder från bland annat Bell och Siemens, men snart utvecklade man egna, förbättrade modeller, vilket betydde starten på en internationell framgångsberättelse.

Ett annat exempel är Gustaf de Lavals mjölkseparatorer som i sin första version byggde vidare på ett tyskt patent. I ett senare skede köpte Laval upp ett annat tyskt patent, Clemens von Bechtolsteins så kallade alfa-diskar, vilket ledde till en förbättrad separator som på 1890-talet dominerade världsmarknaden.

Företagsnamnet Alfa Laval påminner än i dag om den lyckade inkorporeringen. Ett tredje exempel är Axel Wenner-Gren, som hade studerat vid Berliner Handelsakademie när han fick anställning som försäljare av just separatorer från Alfa Laval på den tyska marknaden. Erfarenheterna tog han med sig vid grundandet av Electrolux 1919, och Tyskland blev snabbt en viktig marknad för företagets dammsugare och kylskåp.

Världskrigens konsekvenser

Under såväl första som andra världskriget fick det ömsesidiga handelsberoendet storpolitiska konsekvenser. Det neutrala Sveriges export av malm, stål och kullager var viktig för det tyska krigsmaskineriet, och det svenska beroendet av kol från Tyskland visade på landets sårbarhet, bland annat när Storbritannien under första världskriget införde blockad och handelsrestriktioner.

Under andra världskriget var handeln med Nazityskland länge betydande och innebar för svenskt vidkommande långtgående moraliska kompromisser och internationell kritik. Mot slutet av kriget minskade handelsutbytet och åren närmast efter kriget var det nere på en minimal nivå, dels på grund av segermakternas restriktioner, dels på grund av den tyska industrins förstörelse under kriget.

Återuppväckt relation

När Tysk-svenska handelskammaren i Stockholm kom till 1951 var det ett tecken på att de gamla handelsförbindelserna började återhämta sig – åtminstone när det gällde Västtyskland.

Med stöd från Marshallplanen och Tysklands Wirtschaftswunder växte den västtyska industrin kraftigt. Redan 1955 var Västtyskland åter Sveriges främsta handelspartner – 12 procent av Sveriges export gick dit det året och 7 procent av Tysklands gick till Sverige.

Handelskammaren hade redan över 800 medlemmar och planerade för att öppna ett lokalkontor på tysk mark i Düsseldorf. Kontoret, som skulle bli grunden för Svenska Handelskammaren i Tyskland, öppnade i februari följande år.

Under efterkrigstiden var det till stor del andra produkter än tidigare som dominerade handeln. Inte minst ökade utbytet inom tillverkningsindustrin och särskilt exporten av vägfordon av olika slag.

Volkswagen AB i Sverige etablerades redan 1948 och under 1950-talet blev den lilla och billiga Volkswagen Typ 1 (Bubblan) en av de mest sålda bilarna i landet. 1955 var den Sveriges mest sålda bil, tätt följd av Volvos PV 444. Volvo i sin tur öppnade ett dotterbolag i Frankfurt 1958 men hade svårt att slå sig in på den tyska marknaden som dominerades av de inhemska bilmärkena.

Större framgångar hade svensk läkemedelsindustri som var inne i ett expansivt skede från 1960-talet och framåt, och Västtyskland blev en viktig exportmarknad. De integrerade samarbetena inom de båda ländernas tillverkningsindustrier blev allt fler, och gynnades av stark konjunkturuppgång men också av strukturella och kulturella likheter inom näringslivet – Sverige och Västtyskland kännetecknades båda av stark industri- och ingenjörskultur. Efter Tysklands återförening 1990 och Sveriges inträde i EU 1995 fortsatte integreringen ännu tydligare.

Hållbar samverkan

Under 2000-talet har svenska företag fortsatt att etablera sig i Tyskland samtidigt som tyska investeringar i Sverige ökat. Att det svensk-tyska handelsutbytet i dag är både starkt och integrerat tar sig många uttryck: Ikea och H&M utgör lika självklara och synliga inslag i tyska städer som Lidl och Bauhaus i svenska.

Men andra sidor av integreringen är inte lika uppenbara. Samarbeten inom högteknologi och avancerad tillverkning, IT och telekom blir allt viktigare. Tyskland är ledande inom avancerad tillverkningsindustri, medan Sverige bidrar med digitalisering, mjukvara och hållbara lösningar.

Båda länderna driver på den gröna och digitala omställningen i EU, med fossilfri industri och teknikutveckling inom områden som vätgas och förnybar energi.I en tid präglad av klimathot, internationell osäkerhet, handelskrig och avglobalisering blir detta samarbete viktigare än någonsin.