Ateljé Lyktan – mer än bara Bumling

I början av 1930-talet satt Hans Bergström och Verna Norrell på en mjölkbar i Köpen­hamn och diskuterade namn på sin nya verksam­het. Det unga paret hade stora ambitioner för ateljén på Mölle­gränden i Helsingborgs hantverks­kvarter.

Hans, som nyligen tagit examen på Konst­­industriella skolan i Stockholm, skulle form­ge moderna armaturer och Verna ägna sig åt konst­­hant­­verk. Efter att ha diskuterat en stund kom de fram till ett namn som på ett perfekt sätt förenade deras olika verksamhets­­områden: ateljé Lyktan.

Läs också: Liljeholmens Stearinfabrik lyste upp Sverige

Företaget grundades 1934 och under den första sommaren rådde febril aktivitet i ateljén. Hans, som redan hunnit knyta viktiga kontakter som anställd på Ystad Metall, fick snabbt ta emot beställningar på belysnings­­armaturer till både offentliga miljöer och privata hem.

Hans Bergström påbörjade sin karriär just som funktionalismen svepte över Sverige och var influerad av den nya stil­­riktningens formspråk, med raka linjer, släta ytor och ljusa miljöer. Han var trött på den gamla tidens belysnings­armaturer med mörka och dekorerade skärmar som stängde inne ljuset.

Svensk belysnings­design behövde moderniseras och ett av Hans främsta mål blev att ta fram enklare och ljusare armaturer som lät ljuset flöda fritt. Visserligen gick ateljé Lyktans för­­säljning bra under de första åren men det var svårt att över­tyga köparna om de moderna och stil­­rena armaturer, som Hans själv ansåg vara vackrast.

Ateljén fick ofta applicera växt­­ornament eller lägga till små detaljer på skärmar och lamp­­fötter för att få ut sin belysning i hemmen. Svenskarna var inte redo för vita lamp­­skärmar.

ATELJÉ LYKTAN EXPANDERAR
Under ateljé Lyktans första år hade Hans och Verna, som nu var ett gift par, så mycket att göra att Hans var på vippen att bli utbränd. Ännu stressigare blev det när verksam­heten flyttades från Helsing­borg till Åhus, där Verna ärvt sin fars gamla kors­virkes­gård.

Paret flyttade dit 1936 men hade knappt hunnit bo in sig förrän de blev tvungna att riva huset då den intil­liggande Rönnows­gatan skulle breddas. Det måste ha varit bittert för Verna att se den 250 år gamla gården jämnas med marken, men i dess ställe byggdes en modern funkis­villa ritad av Hans.

Läs också: Lisa Larson – folkkär keramiker

I anslutning till hemmet fanns en verkstad där ateljé Lyktan kunde inhysas. Huset och den nya verkstaden stod färdiga lagom till andra världs­krigets utbrott men trots oron i världen, lyckades ateljé Lyktan expandera och öka omsättningen i början av 1940-talet.

Under det här årtiondet skulle belysnings­armaturen ta över alltmer och för att möta efter­frågan anställdes både sömmerskor och metall­arbetare. En del av till­verkningen flyttades till den gamla stations­byggnaden i Åhus och fram­tiden såg ljus ut.

I slutet av år­tiondet hade ateljén ett femtio­tal anställda och dessutom ett fler­tal hem­sömmerskor som hjälpte till med tillverkningen av de omkring 120 000 lamp­skärmar som varje år lämnade Åhus för att fraktas ut i Sverige och världen.

Genom att värma ett bit plast och forma det runt en träkon skapade Hans Bergström en tårt­bitsformad armatur som fick namnet ”Struten”. 1955 till­delades den enkla plast­konstruktionen en guld­medalj på triennalen i Milano, och hjälpte till att sätta ateljé Lyktan på den inter­nationella design­kartan.

EXPERIMENTERAR MED PLAST
Vid det här laget till­verkades armaturer av mässing, textil, stål och glas, men under 1950-talet introducerades ett material som skulle revolutionera svensk armatur­design. Från USA letade sig plasten till Sverige och Hans Bergström var en av de första i Sverige att experimentera med en metod att spruta plast runt ett stål­skelett.

På så sätt kunde han skapa skulpturala former som var mer komplexa än tyg­skärmarna och sam­tidigt släppte igenom mer ljus. Än hade han inte släppt sin vision om ett vitare och friare ljus. Under 50-talet experimenterade Hans med både sprutad plast och akryl­plast.

Läs också: Carl Hansen & Søn putsar till Danish modern

Plafonder och bords- och golv­lampor i alla möjliga former lämnade ateljé Lyktans fabrik och väckte stort intresse på inter­nationella design­utställningar. Trots att den sprutade plasten gjorde det möjligt att till­verka mycket komplicerade former, var det en enkel strut­formad lampa som skulle bli en av ateljéns största succéer det här år­tiondet.

Genom att värma ett bit plast och forma det runt en träkon skapade Hans Bergström en tårt­bitsformad armatur som fick namnet ”Struten”. 1955 till­delades den enkla plast­konstruktionen en guld­medalj på triennalen i Milano, och hjälpte till att sätta ateljé Lyktan på den inter­nationella design­kartan.

ATELJÉ LYKTAN SÅLDES
I mitten av 1950-talet, efter de stora fram­gångarna i Milano och H55-­utställningen i Sverige året därpå, ökade trycket på företaget och stora investeringar gjordes för att bygga ut fabriken för att effektivisera till­verkningen. Men grundaren Hans Bergström var mer intresserad av att sitta vid rit­bordet eller åka på representations­resor än företags­ekonomi och tappade kanske greppet om sitt växande företag.

Det hade drivits som en enskild firma men 1956 bestämde han sig för att ombilda ateljé Lyktan till ett aktie­bolag. Han satsade allt han hade och lät till och med sin och Vernas privata bostad ingå i apport­egendomen, men tre år senare kämpade företaget fort­farande ekonomiskt.

Läs också: Svenska diamanter

Nu kom Svenska Philips in i bilden. I början av 1960-talet tog de över finansieringen och driften av ateljé Lyktan. Om vi får tro Hans egna ord innebar det en viss lättnad att slippa ansvaret, i ett brev från 1977 skrev han angående utvecklingen att ”äntligen skulle jag få ägna mig helt åt det jag egentligen kunde, nämligen att rita, det var en lycka!”.

Verna var nog inte lika nöjd med affären, hennes fars gård ingick ju i firman och hamnade nu i Philips ägo. När inte heller de kunde få ordning på ekonomin såldes ateljé Lyktan till Philips design­chef Anders Pehrson, som för en krona tog över ansvaret över firman och alla till­hörande byggnader.

BUMLING I PIGGA FÄRGER
Anders Pehrson kom att basa över ateljé Lyktan i knappt 15 år och under den tiden tog han även fram flera populära modeller under ledorden ”form, funktion, färg och familj”. Bäst­säljaren var en omfångs­rik plåt­lampa i pigga färger.

Den visades första gången på belysnings­mässan i Göteborg 1968, och enligt en spridd historia ska en vän till Anders Pehrson ha fått syn på lampan och utbrustit ”det där var mig en stor bumling”. Därav namnet Bumling (eller Bumlingen).

Läs också: Stickorna som erövrade världen

Medan Hans Bergström fokuserat på exklusiv armatur i mindre upp­lagor, tog Anders Pehrsons steget mot mer stor­skalig produktion av populära lampor. Nu fick också lamporna namn och inte bara ett modell­nummer. Bumlingen utvecklades så småningom till en hel serie och blev en av firmans, och Sveriges, största belysnings­succéer.

Under 2000-talet har också några av ateljé Lyktans äldre lampor blivit retro­favoriter och Bumlingen syns återigen ovanför många köks­bord.

Thomas Holm är varum­ärkes­ansvarig på ateljé Lyktan, som sedan 1974 ingår i Fager­hult­koncernen. Han berättar att mycket är sig likt sedan mitten av 1900-talet.

– Tillverkning och produkt­utveckling sker i vår fabrik i Åhus. En stor del fort­farande för hand. Vi vårdar vårt arv och ligger samtidigt i fram­kant när det kommer till ny teknik, hållbara material och flexibel produktion.

I dag är Time och Stockholm efterfrågade produkter.

– Med några bubblare som exempelvis Hood, Tall och den nyligen lanserade Super­duper­tube, säger Thomas Holm. Super­duper­tuben produceras i ett bio­baserat material och är en vidar­eutveckling av klassikern Supertube som var en annan bäst­säljare under 1970-talet.

LJUS FRAMTID
Under 1980- och 1990-talen mattades konsumenternas intresse för ateljé Lyktan av något och företaget lade större fokus på teknisk belysning och offentliga miljöer. I avdelningen ateljén tar man nu fram kund­anpassad inom- och utom­hus­belysning för kontor, hotell och en och annan bostad.

Under 2000-talet har också några av ateljé Lyktans äldre lampor blivit retro­favoriter och Bumlingen syns återigen ovanför många köks­bord. 2005 tog Richard Wegele över som vd och kort därefter presenterades en ny, yngre, grafisk profil.

2024 firade ateljé Lyktan 90 år. Thomas Holm ser ljust på fram­tiden.

– Fram­tiden ser positiv ut och vi kommer att fortsätta att fokusera på vår största marknad Sverige, men även expandera på våra export­marknader. Vårt arv är en del av det som gör oss unika och det kommer vi att fortsätta ta hand om, med varsam hand.

Varde ljus: Karlskrona lampfabriks historia